Krafttag mot hundsmugglingen

Vi träffar inte bara hundstallet utan också Jonas Karlsson från Tullverket för att prata om hundsmugglingen. På ett år är det ungefär 100 smugglingsärenden. Det handlar mest om små hunder. Chihuahua eller fransk bulldogg. Mitt hjärta brister när jag hör det och tänker på hur liten och skyddslös Hjördis var som valp. Hon fick plats i min ena hand.

Smugglingen är organiserad. Valpar köps på marknader, i Rumänien, Bulgarien och Polen. Valparna kommer från hundfabriker och avlas fram under gräsliga förhållanden. De är ofta för unga när de tas från sin mamma. Redan innan smugglarna åker iväg för att köpa hundarna är de sålda. Oftast genom annons på Blocket.
- De vill att den ska vara såld innan de åker ner, säger Jonas.

15-20 hundar transporteras ofta tillsammans och transporterna är långa. De rastas inte. Fem till 10 hundar transporteras in i en bur gjord för en eller två.
- De drogas ofta så att de är tysta.

Tullverket och Jordbruksverket arbetar med att informera om det här.

Alla borde förstå att det är fel att köpa en liten valp ur bakluckan via en annons på Blocket.

Vi pratar om det rättsliga också såklart. I ett fall med 20 smugglade hundar dömdes för grovt smugglingsbrott, men ändå blev straffet lågt.
- Vi håler på med en översyn av påföljderna, säger Beatrice Ask. Lagen är inte alltid problemet. Riksdagen är rätt klok. Det handlar om tydligare kriterier för vad som gör påföljden mildare eller svårare.

Smugglingen har lugnat sig lite. Det peakade i och med Paris Hilton-effekten 2005-2006.

Vi diskuterar vidare allihop om karantänsplatserna, hur mycket bättre tillsynen funkar nu när den inte görs av kommunerna och att djurskyddsregistret är bra. Men hundstallet har inte tillgång till det. Lagen är utformad så att det är stark sekretess för människorna men inte för djuren.

Dessutom berättar de om djurpoliserna i Stockholm. En mycket bra reform!
- Gunilla är här och gör praktik nu, berättar Ulrika.

Det är krångligt med rättsfallen. En nyhet som också är svår att möta är de fall när hundarna används som utpressning i våldsamma förhållanden och svåra sociala situationer.
- Hundarna används som utpressning.
Ibland vittnar medarbetarna på hundstallet. Ett problem är att bara fysiska skador diskuteras i domstolen. De mentala bitarna tas inte upp. En hund som slänger sig på marken varje gång en man kommer förbi eller en hund som är livrädd för krattor säger kanske mer än blåmärken och skärsår.
- Vi vill inte tvingas lämna tillbaka hunden till ett nytt helvete, säger Ulrika Ek. Hon berättar också om hur de arbetar med veterinärerna så att de ska skriva tydligare intyg om vad hundarna har utsatts för i djurplågerimålen.