Är det för att det fortfarande heter Miljö och jordbruks-utskottet som våra möten börjar så tidigt? Uppe med tuppen liksom.
Samråder med statssekreteraren om utsläppskrav på lätt nyttotrafik klockan 8.00 en vanlig ljusgrå torsdagsmorgon i mars och dricker livsnödvändigt kaffe i pappmugg. Och tänker. Är det så här politik skapas?
På eftermiddagen träffar jag och socialdemokratiska kollegan Maryam Yazdanfar elever som läser en kurs som heter demokrati, makt och motstånd tror jag. Tre bra grejer i alla fall. Maryam och jag pratar om hur det funkar i praktiken.
- Skräm dem inte, säger jag. Och vi säger båda att det är totalt värt allt jobb och att inte ha fasta arbetstider och att jobba kvällar och helger och nästan alltid hålla ett öga på mailen och mobilen och tv-nyheterna och tidningarna.
Det är svår att jobba när vi får feedback vart fjärde år, men både jag och Maryam har fått de interna betygen, vi finns med på nästa vals listor och vi har båda flyttats upp.
- Håll för öronen nu lärarna, men ingen har kollat våra skolbetyg. Vi är valda som personer och allt du är och gör syns inte i betygen, säger jag och tänker att mina var rätt bra, men ingen här inne utom lärarna kan nog översätta mina gamla sifferbetyg till VG eller MVG.
- Mina betyg är sådär, säger Maryam och förklarar att hon tyckte SSU var roligare.
Med jämna mellanrum släcks lamporna i andrakammarsalen där vi står. Alla lär sig snabbt att vi måste vifta så att rörelsedetektorerna känner att vi är där. Det är en miljögrej. Och piggar upp.
Vi pratar om vardagen, politik, skatter och om socialdemokratiska kvinnor verkligen har röda kavajer och om härskartekniker. Ingen av oss hade tänkt bli heltidspolitiker. Men nu är det så. Bland eleverna idag finns säkert nästa generation. Kan vi kan de. Så skapas politik.
Nu: iväg på EU-nämnd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar