Marie skriver inte bara om hur S är nere för räkning på grund av de siffrorna. Hon skriver om politiken:
Hon [Mona Sahlin] lovar skattesänkningar till pensionärer en månad efter det att Alliansen har gjort det. Hon pratar om klyftor som inte finns. Hur man än vrider och vänder på siffrorna finns det ingen verklighet bakom Sahlins ord om de ökade klyftorna.
Någonstans är det samma sak som jag undrar över. Vad är verkligheten bakom orden? När människor får det bättre är det inte på någon annans bekostnad. Staten är inte ett nollsummespel.
För det första, finns någon trovärdighet i skattesänkningsprat från vänstersidan? De hade tolv år på sig. Inget hände. Nu pratas det om en skattesänkning för pensionärer, men trycket i retoriken ligger på att minska klyftorna.
Det är det andra. Klyftorna. Vad betyder pratet om minskade klyftor? Jo, rejäl skattehöjning för alla andra. Så att det inte lönar sig att arbeta. Vilket urholkar pensionerna. Det blir det tredje, om ingen jobbar finns inga pengar till pensioner.
Och för det fjärde, S-förslaget om att subventionera avgiften till a-kassan måste ju bara, enligt vedertaget Socialdemokratiskt språkbruk, vara en straffskatt på pensionärer!
Så facit från första maj-löftena är: en skattesänkning på pensioner men liknande höjd skatt för alla, vilket tyvärr leder till urholkade pensioner plus en straffskatt på pensionärer.
Sådär, rent politiskt faktiskt. Kommunikativt är det ett träsk.
1 kommentar:
Dagens pensionärer har ju haft de bästa pensionsvilkoren av alla generationer. Dagens generation ska betala deras pensioner och sina egna. Nu vill Sahlin sänka skatten för dem också. Om man är under 50 så är det väl ytterligare ett skäl att inte rösta på socialdemokraterna? Andra skäl är kvotering, och en i allmänhet otydlig politik. Om det är sant att socialdemokraterna är nere för räkning så är det bra. Vad som är riktigt dåligt är att alternativen bara är bättre, men inte bra de heller.
Skicka en kommentar