Gasledningen blir av

Regeringen styr inte bara Sverige, de är förvaltningsmyndighet också som myndighetsprövat ansökan om gasledningen och idag har regeringen alltså godkänt bygget av gasledningen.

Östersjöns miljö är prioriterad av regering­en. Regeringen har hela tiden ställt höga krav på att bolaget ska klar­göra vilka konsekvenser projektet kan komma att medföra. För att minska riskerna för miljön är beslutet förenat med flera olika villkor och åtaganden.

Den sökta sträckningen är förenlig med Sveriges förpliktelse att skydda och bevara den marina miljön. Bolaget har ett antal villkor och åtaganden som ska följas för att säkra Östersjöns miljö, fiske, sjöfart och olycksberedskap.

Gasledning dras på internationellt vatten utanför svenskt territorium. Entydigt tillåtet enligt internationell rätt. Miljökraven är tillgodosedda. Ingen nationell myndighet har föreslagit nej till projektet i sin helhet. Svenska myndigheter är med i kontrollprogram i alla viktiga delar. Av 120 mil ledning går ca 48 mil genom svensk ekonomisk zon

Regeringens prövning:
Det är tre delar i prövningen. Havsrättskonventionen är prövningens rättsliga ram. Gasledningen prövas enligt kontinentalsockellagen. Samråd sker enligt Esbo-konventionen.

Enligt artikel 79 i Havsrättskonventionen har alla stater rätt att lägga ut rörledningar i en kuststats ekonomiska zon. Alla stater har lika stor rätt att använda havet på internationellt vatten. Kuststater får inte monopolisera områden, men har ett särskilt ansvar för miljön. Tillstånd krävs av kuststaten, som avgör ledningens sträckning och vilka miljöregler som ska följas. Prövningen görs av regeringen som tillståndsmyndighet. Tillstånd för gasledningen krävs också av Ryssland, Finland, Danmark och Tyskland.

Enligt 15 a § lagen om kontinentalsockeln är det tillåtet att lägga rörledningar på kontinentalsockeln utanför territorialgränsen. Ett tillstånd ska förenas med de villkor som behövs för att möjliggöra utforskning av kontinentalsockeln och utvinning av dess naturtillgångar, förhindra, begränsa och kontrollera föroreningar från rörledningar, och skydda möjligheten att använda och reparera redan befintliga undervattenskablar och rörledningar.

Enligt Esbokonventionen ska miljökonsekvensbedömning ska göras innan beslut fattas om verksamhet som kan ge betydande skadlig gränsöverskridande påverkan. Samråd ska ske med den part som kan utsättas för påverkan. I beslutet ska vederbörlig hänsyn tas till miljökonsekvensbeskrivningen och inkomna synpunkter.

Effekter:
Alternativa sträckningarna är sämre ur miljösynpunkt. De miljöeffeker som kvarstår är grumling och sedimentspridning vid själva rörläggningen, normalt något dygn. Bottenarbeten där havsbotten är ojämn och buller under byggtiden. Det blir också rörläggning nära Hoburgs bank (4 km) och Norra Midsjöbanken (3,2)

Många miljökonsekvenser har beaktats som fågellivet, Natura 2000-områdena, minor och kemiska vapen, fisket, övergödning, gifter, sjöfartsolyckor, explosionsrisken.

För att säkerställa miljösäkerheten finns särskilda åtaganden:

• Samråd med centrala svenska myndigheter i miljö- och tillsynsfrågor.
• Information och plan för avveckling och återställande.
• Ansvar för anläggning och drift som tar hänsyn till militära lämningar.
• Kontrollprogram inrättas för övervakning av verksamhet och tas fram i samråd med svenska berörda myndigheter.
• SGU får i uppdrag att fastställa koordinater för korridor inom vilken rörledningarna ska nedläggas.

Svenska expertmyndigheter är delaktiga och har en viktig roll vid nedläggningen av rörledningarna. Grumlighet som orsakas av nedläggningen får som riktvärde uppgå till högst 15 mg/liter vid gränsen. Vid högre värde avslutas arbetet. Ledningarna är övertrålningsbara. Det blir kompensation till fiskare. Anläggningsarbetet bedrivs inte inom torskens känsliga lekområden under maj-oktober.

Pressmeddelandet hittar du här.