söndag 18 april 2010

Moderaterna = grön teknikoptimism

Sydsvenskans ledarsida skriver om hur askmolnet funkar som tankebubbla. Ett askmoln och vips är Miljöpartiets vision om att stoppa inrikesflyget verklighet.

De skriver:
Per Bolund (MP) kommenterade det uppkomna läget i gårdagens P1-morgon:
”Det visar ju på att vi behöver ha bra alternativ som gör att vi kan resa även i framtiden.”

Med ”bra alternativ” menar Miljöpartiet tåg. Bolund avvisade bestämt tanken på att flygplan skulle kunna drivas med miljövänliga bränslen på sikt.

Var finns den gröna teknikoptimismen?

Snarare hos Moderaterna, att döma av radioprogrammet. Bolunds diskussionspartner Sofia Arkelsten (M) instämde helt och fullt i att flygets miljöpåverkan måste hanteras politiskt. Men tillade:

”Jag tycker inte att det är politikens roll att bestämma om folk skall flyga eller inte.”

Det tycker däremot Miljöpartiet, trots att de gröna nu kallar sig ett frihetligt alternativ. Flyg är dåligt. Punkt. Därför skall medborgarna sjasas bort från det med hjälp av olika styrmedel. Men vad är det egentligen folk skall styras över till?
Inte är det biltrafik. ”Det finns inget behov av nya motorvägar”, slår Miljöpartiet tvärsäkert fast i sitt valmanifest. Språkrören Maria Wetterstrand och Peter Eriksson talar istället om stora järnvägssatsningar med höghastighetsbanor mellan storstäderna.

Men ärligt talat: Är det ens med sådana satsningar realistiskt att tro att större delen av inrikesflyget skulle kunna ersättas med tåg?

(...)

Flygets miljöpåverkan är ett problem som måste tas på allvar. Men den gröna transport- och infrastrukturpolitiken leder snarare till låsningar än till lösningar.

Inga kommentarer: