Såg just det här inlägget från Piratpartiet om hur de jämför sig med Mp. Att integriteten alltid går först är huvudbudskapet.
Om MP fick välja mellan att lägga ner kärnkraft eller FRA, skulle de välja kärnkraft.
Om PP fick välja mellan att lägga ner kärnkraft eller FRA, skulle PP välja FRA.
Där är situationen i ett nötskal.
(...)
I Piratpartiet hade det varit ett total misslyckande att ha integritet som fråga nummer två. Medborgarrätt kan aldrig, någonsin, vara något annat än fråga nummer ett. Allt annat är sekundärt.
Ett sånt fall som vi nyss har debatterat, Djurskyddskontrollregistret, handlar just om avvägningen mellan allmänintresset och den personliga integriteten. Att inrätta ett nationellt register för att hindra människor att bete sig illa mot djur kränker den personliga integriteten men vi tycker det är rimligt eftersom det minskar lidande hos djur.
Hm. Intressant. Var skulle Piratpartiet landa?
9 kommentarer:
Som alla partier och ideologier är det alltid en avvägning. Inte ens PP vill att en person som riktar ett bombhot på en chattsida ska slippa få sin adress utlämnad för att det är integritetskränkande.
Även om PP placerar integritet högre än andra partier finns det alltid gråzoner och extremfall där ideologin får bita i gräset.
Rent slippery slope-problem. Varje register kan motiveras med ädla motiv, vilket sker också. Men ingen tar ansvar för den totala bilden. Sedan, helt plötsligt, blir det ändamålsglidningar, och exempelvis PKU-register som enbart skulle användas för forskning får helt plötsligt lämna ut prover för att användas i brottsregister. Register samkörs, det går inte att åka tåg utan att identifiera sig (papieren, bitte!), positioneringsinformation från mobiler sparas, med mera. Men visst ja, det är ju de "nya" Moderaterna nu.
Mvh,
Gammelmoderat, numera mycket trolig piratröstare.
Hej Stefan och Gammelmoderaten - ni nyanserar bilden något. Men det är inte budskapet från PP. Integriteten går först säger dem, det finns en gräns säger ni: var på den slippery slopen drar PP gränsen?
Att inrätta ett nationellt register för att hindra människor att bete sig illa mot djur är väl knappast nödvändigt. När ett brott begås så som tillexempel djurplågeri hjälper ett register knappast någonvart. Vad som krävs är väl vittnen och eller annan bevisning det enskilda fallet. Tror man att man kan hindra kända djurplågare att plåga djur genom att registrerar dem? Det här är ju inte ens ett slippery slope exempel. Det är bara ännu exempel på politiker som känner att de måste uträtta något. En inte alltför ovanlig sjukdom.
/Robert Andersson
Hej Robert! Det är klart att kända djurplågare då inte får hålla djur. Det är ju poängen - att de inte ska kunna byta kommun och sen fortsätta. Men då uppfattar jag det som att du inte gillar det här registret. Är det din inställning eller PP?
Även om de inte får så skiter dem i det. Registret är en papperstiger utan effekt. Det är min åsikt.
Robert
Hej Robert! Registret är ju till för att hindra dem som gör fel och det har inte funnit förr. Det har varit en brist och djurhållningsförbud funkar bättre nu. Sen att du tycker något annat är svårt för mig att möta.
PP skulle troligtvis (JAg är inte den heliga uttolkaren av pp's politik så ta detta med en nypa salt) godtjänna ett nationellt register på DÖMDA djurplågare. OM detta register var rätt konstruerat, försett med klara regler för borttagning av personer som fått upprättelse, försett med ordentliga system för borttagande a felaktigt införda, försett med kraftiga brott för missbruk, tekniskt bygt så att en minimal mängd personer fick tillgång till registret, osv osv osv. för då skulle fördelarna överväga nackdelarna.
MEN odsen att riksdagen skulle införa detta är minimala. för det normala är att inga sådana konsekvenser funderas över.
Hej! Ett sånt bra register är vad vi föreslår, det inskränker integriteten och då tolkar jag ditt inlägg som att det faktiskt är här gränsen för PP går.
Skicka en kommentar