Kärnkraften kvar. Kanske.

Idag presenterar de tre vänsterpartierna några energipolitiska förslag.

Det börjar med två bra saker: Om de skulle vara i maktposition skulle de rödgröna bjuda in till samtal om energipolitiken. Fint, men det är både hypotetiskt och vanlig hyfs. Dessutom är de numera positiva till att Sverige producerar mer el än vi konsumerar.

Den stora frågan har de ännu inte svarat på: vilka är målen för klimatpolitiken? Vi säger som överenskommet: 40 procent minskning av utsläppen av klimatgaser. Målet avser den icke handlande sektorn och innebär en minskning av utsläppen av klimatgaser med 20 miljoner ton i förhållande till 1990 års nivå. Mot det står inget.

De är inte heller överens om utsläppsmålen. Och absolut inte åtgärderna. Mot detta står regeringens politik som den slagits fast i energiöverenskommelsen och Klimatproparna.

Artikeln i övrigt är spännande. Här ser vi en klassisk överbudspolitik och i något fall underbudspolitik.

År 2020 är målet 50 procent förnybar energi. Rödgrönt förslag: 30 nya TWh el från förnybara källor. Och 55 nya TWh förnybart till 2030.

De siffrorna är lite svårtolkade av flera skäl. Det är synd att de inte ge oss jämförbara siffror. Sen blir det svårt att bedöma relevansen. För det första eftersom vi inte vet hur mycket el som går åt 2030. Sveriges inhemska energianvändning, som omfattar användningen inom industri, transporter och bostads- och servicesektorn var 396 TWh år 2007. År 2010 bedöms energianvändningen uppgå till 410 TWh. Överhuvudtaget bedöms energianvändningen öka. Även om en energieffektivisering på en fjärdedel av till exempel 2010-siffrorna gör att totalen blir lite mer än 300 TWh så är siffran 55 TWh en märklig ambition. Hur mycket ska totalt vara förnybart? Förutom den lösa skrivningen om att all kraft ska vara förnybar på sikt.

År 2050 har Sverige en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären säger Alliansen. Rödgrönt förslag som matchar finns inte.

ÅR 2020 ska vi ha energieffektiviserat med 20 procent, rödgrönt förslag är 25 procent men de förklarar att energiintensiv industri ska få växla bort sin el till annan industri, järnvägar och el- och hybridbilar. Det är ett tydligt ställningstagande om något. Hejdå SSAB, om de rödgröna vinner valet.

Den här är lite krånglig: De vill fasa ut kärnkraften successivt men de vill samtidigt pröva detta beslut varje mandatperiod. Och samtidigt säger de att energipolitiken är för viktig för kortsiktiga beslut. De vill äta kärnkraftskakan, men ha den kvar och äta den igen.

Jättebra att de nu vill öppna upp fjärrvärmemarknaden. Och det är positivt att de vill regelförenkla så att fler kan etablera sig på svenska elmarknaden. Då räknar jag med stöd för alla åtgärder vi gör som förenklar. Vi fick ärva ett härke till regelsystem, varje förbättring är ett fall framåt.

Reformerad elmarknad är de för, står det. Men det kan betyda vad som helst och känns som en slamkrypare. Hos Mp antar jag att förslagen ska göra elen dyrare för att minska användningen. Hos S vet jag inte. Undrar om S övergivit sin plan på en elombudsman som var roligt redan när det dök upp efter de hoppat av arbetet i Klimatberedningen. De föreslog bara saker som gjorde el dyrare men balansen uppehölls med en ombudsman.

Ett par förslag handlar om själva elmarknaden och nu ser vi nog vänsterpartiets del i överenskommelsen. Mer styrning och begränsat samägande av kärnkraft. Bra med övervakning tycker väl alla - men exakt vad är det som brister idag tycker de rödgröna? Det framgår inte. Dessutom vill de nog nationalisera Vattenfall om de ska kunna styra bolaget som de föreslår. Hur vill de förresten bygga ihop elmarknaderna? Vilka kablar till Europa är de för nu för tiden? Här skiljer det sig nog mellan partierna.

Förslaget om individuell mätning av el och varmvatten finns ju med i Klimatpropen. Som så mycket annat.

Och det leder in på en obekväm fråga. Vad vill de egentligen med klimatpolitiken?

Vad är målen? Vilka styrmedel ska användas? Finns det en enda morot i deras gemensamma förslag eller är det en renodlad pisklinje? Vad vill de med transportsektorn? Hur hög blir dieselskatten för jordbruket? Hur mycket höjer de bensinskatten? Hur blir etableringsreglerna för vindkraft? Hur ser forskningspolitiken ut? Hur ska företagandet öka? Hur skaffar de fler riskkapitalister? Ska det löna sig att arbeta och driva eget? Inget nämns om energisäkerhet. Väldigt lite nämns om konkurrenskraft.

Jag är inte imponerad.