onsdag 30 september 2009
Skog i riksdagen
Fick mail om att nu finns dokumentationen från skogsseminariet som Miljö- och jordbruksutskottet hade. Eller, det var inte hela utskottet som höll i det, bara ordförandena bjöd in sina kollegor. Nästan bara män. Två män representerade Sverige också som ni ser på bilderna. Vi var några riksdagsledamöter som back benchade och satt med och lyssnade.
Den italienska delegaten verkade inte gilla klimatpolitik. Alls. Den polska delegaten resonerade om att katastrofer behövs för miljön, som en skogsbrand är bra för skogen och avslutade sin oväntade dragning med en bild på sin fru.
Redan innan lunch var det konstaterat att det är svårt att mäta skogens effekt på koldixidlagring och att korruption och dålig efterlevnad av regler verkligen gör att skogsarealen minskar. Rätt deprimerande.
Lunchade med miljöpartister vilket var roligare än man kan tro och vi bytte idéer om kampanjfröpåsar. De har utrotningshotad sallad som tydligen växer som ogräs. Jag förklarade det fina med morötter och även en sväng om det rojalistiska i morotens färg, orange.
Men efter lunch gick jag faktiskt och jobbade.
Den italienska delegaten verkade inte gilla klimatpolitik. Alls. Den polska delegaten resonerade om att katastrofer behövs för miljön, som en skogsbrand är bra för skogen och avslutade sin oväntade dragning med en bild på sin fru.
Redan innan lunch var det konstaterat att det är svårt att mäta skogens effekt på koldixidlagring och att korruption och dålig efterlevnad av regler verkligen gör att skogsarealen minskar. Rätt deprimerande.
Lunchade med miljöpartister vilket var roligare än man kan tro och vi bytte idéer om kampanjfröpåsar. De har utrotningshotad sallad som tydligen växer som ogräs. Jag förklarade det fina med morötter och även en sväng om det rojalistiska i morotens färg, orange.
Men efter lunch gick jag faktiskt och jobbade.
tisdag 29 september 2009
Nästa bara TBF*
Dålig uppdatering här nu. Full fart och mötensintensivt.
Imorgon är det akronymbonanza:
08.00 SRHR
09.00 Avfall Sverige (förstår att de inte förkortar sig.)
10.00 E-ON
11.00 LIU
13.00 FTI
13.30 EUNK, som jag i bästa fall kommer sent till.
18.00 EUW
Och dessutom onsdagsfika med MSU.
För lite TLC, BWO, McD, H&M och faktiskt NK. Men jag har RMI.
* TreBokstavsFörkortningar
Imorgon är det akronymbonanza:
08.00 SRHR
09.00 Avfall Sverige (förstår att de inte förkortar sig.)
10.00 E-ON
11.00 LIU
13.00 FTI
13.30 EUNK, som jag i bästa fall kommer sent till.
18.00 EUW
Och dessutom onsdagsfika med MSU.
För lite TLC, BWO, McD, H&M och faktiskt NK. Men jag har RMI.
* TreBokstavsFörkortningar
söndag 27 september 2009
Fem snabba om miljön
DN:s ledarsida presenterar idag fem punkter för miljön. Det blir rätt övergripande med så korta texter och jag noterar att miljön kom sist av alla frågor i serien.
Nummer ett handlar om att använda naturresurserna bättre, produktion får större tyngd än bevarande i den här texten, det är en rejält kastad handske mot Naturskyddsföreningens linje.
Nummer två är lite orättvis mot slutet. Den börjar kalasbra och skriver om det vi brukar kalla mest miljö för pengarna, alltså kostnadseffektivitet. Men mot slutet petas det in ett par rader om att regeringens miljöbilspolitik är ett genant misslyckande med hänsyn till etanolbilarna. Men de skriver inte vilken regering som misslyckats. Svensk bilpark är ju inte tre år gammal och framreglerad av Alliansen. Den samlade bilparken är mycket äldre och innhåller en rejäl dos av hållbara, tunga och törstiga bilar från Saab och Volvo. Bilarna vi kör är en direkt effekt av socialdemokraternas gamla politik och framförallt förmånsbeskattningen. Det vi gör nu genom forskning, handlingsplanen för en koldioxidfri bilpark, bonusar och skattebefrielse är att fylla på med bättre bilar. Men om DN är arga för pumplagen som Mp drev igenom tycker jag att DN borde säga det.
Punkt tre till fem känns däremot helt rätta och rimliga även om texten om kärnkraft tyvärr lutar sig mot argumentet att vindkraft inte kan ersätta kärnkraft. Det är ju så mossigt att ställa kraftslagen mot varandra, vi behöver en mångfald och det är inget nollsummespel.
Nummer ett handlar om att använda naturresurserna bättre, produktion får större tyngd än bevarande i den här texten, det är en rejält kastad handske mot Naturskyddsföreningens linje.
Nummer två är lite orättvis mot slutet. Den börjar kalasbra och skriver om det vi brukar kalla mest miljö för pengarna, alltså kostnadseffektivitet. Men mot slutet petas det in ett par rader om att regeringens miljöbilspolitik är ett genant misslyckande med hänsyn till etanolbilarna. Men de skriver inte vilken regering som misslyckats. Svensk bilpark är ju inte tre år gammal och framreglerad av Alliansen. Den samlade bilparken är mycket äldre och innhåller en rejäl dos av hållbara, tunga och törstiga bilar från Saab och Volvo. Bilarna vi kör är en direkt effekt av socialdemokraternas gamla politik och framförallt förmånsbeskattningen. Det vi gör nu genom forskning, handlingsplanen för en koldioxidfri bilpark, bonusar och skattebefrielse är att fylla på med bättre bilar. Men om DN är arga för pumplagen som Mp drev igenom tycker jag att DN borde säga det.
Punkt tre till fem känns däremot helt rätta och rimliga även om texten om kärnkraft tyvärr lutar sig mot argumentet att vindkraft inte kan ersätta kärnkraft. Det är ju så mossigt att ställa kraftslagen mot varandra, vi behöver en mångfald och det är inget nollsummespel.
lördag 26 september 2009
fredag 25 september 2009
Flygförbud?
Har just träffat Naturskyddsföreningens traineeprogram. Berättade lite om våra utmaningar just nu.
Får bra frågor om uttagsbeskattningen på vindkraft, mycket aktuellt, och vi hinner prata om planeringsmål och olika typer av stödsystem.
En av deltagarna tycker att flyg är en miljöfarlig verksamhet. Men flyget är något som måste regleras internationellt och snart tas det med i handeln med utsläppsrätter förhoppningsvis kan vi sen internationellt beskatta flygbränsle. Försöker förklara att branschen gör mycket utan att vi lagstiftar. Gröna inflygningar, nya rutter och bättre teknik gör stor skillnad. Även om förbud och skatter verkar vara förslagen som favoriseras i gruppen.
- Varför fördubblas banavgiften, undrar Mikael Karlsson tre gånger. Är det ont om pengar?
- Ja. Det är ont om pengar, svarar jag. Men banavgiften är inte det enda som påverkar tågen. Upprustning i tågnäten, utökande av kapaciten på spåren och möjligheten för fler att bedriva tågverksamhet är ju viktiga bitar för att förbättra tågtrafiken.
- Vill ni ha helt skattesubventionerade banavgifter? Men det verkar inte så.
Lämnar sen över till Anders Ygeman (S). Hoppas att han talar om vad han vill göra och inte bara hur illa han tycker om allt vi gjort.
Får bra frågor om uttagsbeskattningen på vindkraft, mycket aktuellt, och vi hinner prata om planeringsmål och olika typer av stödsystem.
En av deltagarna tycker att flyg är en miljöfarlig verksamhet. Men flyget är något som måste regleras internationellt och snart tas det med i handeln med utsläppsrätter förhoppningsvis kan vi sen internationellt beskatta flygbränsle. Försöker förklara att branschen gör mycket utan att vi lagstiftar. Gröna inflygningar, nya rutter och bättre teknik gör stor skillnad. Även om förbud och skatter verkar vara förslagen som favoriseras i gruppen.
- Varför fördubblas banavgiften, undrar Mikael Karlsson tre gånger. Är det ont om pengar?
- Ja. Det är ont om pengar, svarar jag. Men banavgiften är inte det enda som påverkar tågen. Upprustning i tågnäten, utökande av kapaciten på spåren och möjligheten för fler att bedriva tågverksamhet är ju viktiga bitar för att förbättra tågtrafiken.
- Vill ni ha helt skattesubventionerade banavgifter? Men det verkar inte så.
Lämnar sen över till Anders Ygeman (S). Hoppas att han talar om vad han vill göra och inte bara hur illa han tycker om allt vi gjort.
Fredagsål
Lyssnar på Eels, läser mail, försöker komma ikapp. Träffar snart Naturskyddsföreningens traineeprogram.
C är för Celsius. Faktiskt.
Well. Snart är det dags för Köpenhamnsmötet och olika önskelistor, namninsamlingar och lobbyprojekt står som spön i backen. Idag kom en ny sida till, 2grader.se och även om det är ett lite för stort C i kampanjen så tycker jag att det går fint att skriva under.
Det är ju lite spännande med Centern. Sen 1998 har jag haft olika politiska uppdrag i Stockholms stad men aldrig träffat en centerpartist. Jo, en en gång på ett Timbroseminarium men han var lite utstött eftersom han inte gillade planekonomi. Mycket har ju ändrats sen då. Och framförallt ändrades det när jag kom in i riksdagen och vi samarbetade. Nu går det fint att umgås med centerpartister. De är nästan som oss moderater ju. Trots lokalsamhällesvisan.
Så skriv på i Alliansens namn.
Det är ju lite spännande med Centern. Sen 1998 har jag haft olika politiska uppdrag i Stockholms stad men aldrig träffat en centerpartist. Jo, en en gång på ett Timbroseminarium men han var lite utstött eftersom han inte gillade planekonomi. Mycket har ju ändrats sen då. Och framförallt ändrades det när jag kom in i riksdagen och vi samarbetade. Nu går det fint att umgås med centerpartister. De är nästan som oss moderater ju. Trots lokalsamhällesvisan.
Så skriv på i Alliansens namn.
torsdag 24 september 2009
Glad efter Prag
Kom tillbaka sent igår kväll. Svajigt bredband på snygga Hotel Jalta i Prag. Men vilken bra konferens. Hade förmånen att få delta i första panelen och berätta om svenska ordförandeskapets klimatagenda och vägen mot Köpenhamnsmötet och USA.
Det är ju rätt rörlig materia. Särskilt som min favoritakronym just nu, UNGA, alltså FN-mötet, pågick. Och next stop Pittsburgh. Sitter långt efter midnatt och läser artiklar om mötena och vad som sagts av de olika världsledarna. Vaknar i panik klockan 06.00 och fortsätter mediaspaningen för vara uppdaterad.
Panelen går bra och är intressant. Diskussionen handlar en hel del om finansieringen, USA:s roll och det världsmästerskap i positionering som pågår. Många engagerade är där, riktigt god uppslutning och några pampar. Träffar bland annat trevliga Martin Bursik, den före detta miljöministern. Han är före detta eftersom Tjeckien just nu regeras av en tjänstemannaregeringen efter ett misstroendevotum. Nyval väntas, efter ett par konstitutionella försök till förändring, till sommaren.
En workshop på eftermiddagen. I den sammanfattande panelen broderar journalisten som ledde vår workshop ut rätt rejält - subsidier till företag för att garantera vinst på kort sikt känns rätt främmande - och både jag och Kjetil från Danmark undrar lite om vi ska säga något men låter bli.
Ambassaden är såna hjältar som tar hand om mig och hjälper till med allt möjligt. Mat, information och logistik. Och de är naturligtvis med och ordnar själva konferensen. De bjöd också in mig till det här och avslutar med att leverera mig till flygplatsen.
Men sen är jag själv och då havererar det lite. Har exakt fem minuter tillgodo innan incheckningen stänger. Springer i högklackat mot disken. Hinner byta till andra skor och plocka min sjal ur väskan i kön. Lite tight men jag hinner. Säkerhetskontrollen är som vanligt hopplös. Lastar upp datorn och lilla necessären. Men får också ta av mig kavajen. Står i linne och ser kostymmännen stirra oblygt. Väl innanför säkerhetskontrollen köper jag en flaska vatten, lite chips och en chokladkaka till rövarpris. Går vidare mot gaten som ligger långt bort. Sitter i tio minuter och väntar på boarding. Äter chipsen. Funderar på kostcirkeln. Tre barn har springtävling. De springer runt, runt och skriker. Kommer på att jag har checkat in min bok. Och jag har inte spindelharpan i datorn längre.
Äntligen boarding. Kliver ombord, hittar min plats på 18 c. Rätt som det är kastar någon in en ryggsäck i bagagehyllan ovanför mitt huvud.
- Sitter du här innanför, frågar jag och reser mig.
- Ja, svarar en ganska stor man. Jag släpper förbi honom och håller på att snubbla över ett litet barn. En av de som sprang runt. De sätter sig bredvid mig men jag är för trött för att prata med barn. Frågar en flygvärdinna om jag kan flytta bak.
- Ska sova lite, förklarar jag för den stora mannen som tagit en hel del av mitt benutrymme, inget personligt. Men jag tror inte han tror på det. Fast jag somnar på min nya plats trots att sätena där inte går att fälla.
Får en smörgås och the. Öppnar chokladen och inser att jag köpt någon lokal specialitet. Det jag tolkade som russin eller någon slags frukt på bilden visar sig vara gelékluttar. Det är nog något man lär sig gilla. Just då är inte rätt tid att träna.
Flyget tar två timmar. Kommer av nästan sist. Passerar min gamla plats och det nu sovande barnet. Får ett sting av dåligt samvete att jag flyttade. Alla barn ser snälla ut när de sover.
Väntar på väskan och den här gången kommer den. Hurra! Springer till Arlanda Express. Passerar en stillastående man i rulltrappan. Han frågar efter vägen till tåget mot staden.
- This is the way. And the train leaves in two minutes, säger jag. Vi springer tillsammans nedför den sista rulltrappan. Han sätter sig vid mig och visar sin karta. Han vill prata. Egentligen är jag för trött. Jag läser lite i min bok som jag fiskat upp ur väskan men förbarmar mig sen. Han bor i Madrid, ska på konferens och funderar på att promenera till Östermalmstorg men när vi stannat leder jag honom till en miljötaxi från något rimligt bolag. Promenerar själv hem till ljudet av rullväskan. Trött och nöjd.
Det är ju rätt rörlig materia. Särskilt som min favoritakronym just nu, UNGA, alltså FN-mötet, pågick. Och next stop Pittsburgh. Sitter långt efter midnatt och läser artiklar om mötena och vad som sagts av de olika världsledarna. Vaknar i panik klockan 06.00 och fortsätter mediaspaningen för vara uppdaterad.
Panelen går bra och är intressant. Diskussionen handlar en hel del om finansieringen, USA:s roll och det världsmästerskap i positionering som pågår. Många engagerade är där, riktigt god uppslutning och några pampar. Träffar bland annat trevliga Martin Bursik, den före detta miljöministern. Han är före detta eftersom Tjeckien just nu regeras av en tjänstemannaregeringen efter ett misstroendevotum. Nyval väntas, efter ett par konstitutionella försök till förändring, till sommaren.
En workshop på eftermiddagen. I den sammanfattande panelen broderar journalisten som ledde vår workshop ut rätt rejält - subsidier till företag för att garantera vinst på kort sikt känns rätt främmande - och både jag och Kjetil från Danmark undrar lite om vi ska säga något men låter bli.
Ambassaden är såna hjältar som tar hand om mig och hjälper till med allt möjligt. Mat, information och logistik. Och de är naturligtvis med och ordnar själva konferensen. De bjöd också in mig till det här och avslutar med att leverera mig till flygplatsen.
Men sen är jag själv och då havererar det lite. Har exakt fem minuter tillgodo innan incheckningen stänger. Springer i högklackat mot disken. Hinner byta till andra skor och plocka min sjal ur väskan i kön. Lite tight men jag hinner. Säkerhetskontrollen är som vanligt hopplös. Lastar upp datorn och lilla necessären. Men får också ta av mig kavajen. Står i linne och ser kostymmännen stirra oblygt. Väl innanför säkerhetskontrollen köper jag en flaska vatten, lite chips och en chokladkaka till rövarpris. Går vidare mot gaten som ligger långt bort. Sitter i tio minuter och väntar på boarding. Äter chipsen. Funderar på kostcirkeln. Tre barn har springtävling. De springer runt, runt och skriker. Kommer på att jag har checkat in min bok. Och jag har inte spindelharpan i datorn längre.
Äntligen boarding. Kliver ombord, hittar min plats på 18 c. Rätt som det är kastar någon in en ryggsäck i bagagehyllan ovanför mitt huvud.
- Sitter du här innanför, frågar jag och reser mig.
- Ja, svarar en ganska stor man. Jag släpper förbi honom och håller på att snubbla över ett litet barn. En av de som sprang runt. De sätter sig bredvid mig men jag är för trött för att prata med barn. Frågar en flygvärdinna om jag kan flytta bak.
- Ska sova lite, förklarar jag för den stora mannen som tagit en hel del av mitt benutrymme, inget personligt. Men jag tror inte han tror på det. Fast jag somnar på min nya plats trots att sätena där inte går att fälla.
Får en smörgås och the. Öppnar chokladen och inser att jag köpt någon lokal specialitet. Det jag tolkade som russin eller någon slags frukt på bilden visar sig vara gelékluttar. Det är nog något man lär sig gilla. Just då är inte rätt tid att träna.
Flyget tar två timmar. Kommer av nästan sist. Passerar min gamla plats och det nu sovande barnet. Får ett sting av dåligt samvete att jag flyttade. Alla barn ser snälla ut när de sover.
Väntar på väskan och den här gången kommer den. Hurra! Springer till Arlanda Express. Passerar en stillastående man i rulltrappan. Han frågar efter vägen till tåget mot staden.
- This is the way. And the train leaves in two minutes, säger jag. Vi springer tillsammans nedför den sista rulltrappan. Han sätter sig vid mig och visar sin karta. Han vill prata. Egentligen är jag för trött. Jag läser lite i min bok som jag fiskat upp ur väskan men förbarmar mig sen. Han bor i Madrid, ska på konferens och funderar på att promenera till Östermalmstorg men när vi stannat leder jag honom till en miljötaxi från något rimligt bolag. Promenerar själv hem till ljudet av rullväskan. Trött och nöjd.
onsdag 23 september 2009
tisdag 22 september 2009
Heinrich Böll stiftung
Är äntligen på hotellet efter en mycket trevlig middag hos svenska ambassaden här i Prag. Vi åt ute på terassen, kvardröjande sommarvärme, vidunderlig utsikt och ljudet av dåligt fungerande cykelbromsar i backen nedanför medan jag fick uppdatering om det politiska läget här i Tjeckien. Imorgon är det klimatkonferens, är med i första panelen. Den handlar om EU och USA. Rörlig materia är bara förnamnet.
söndag 20 september 2009
I keep mine hidden
Underbar söndagsmorgon. Alla tidningar. Kaffe i fin kopp. Tv:n står på. Jag hattar runt och förbereder lite inför debatten med alla ungdomsförbund, det är ju allianshelg.
Idolreprisen går nu. Strötittar men fastnar när jag ser Anders Bagge. Vilket minspel. Han är den enda människan i hela världen som är sämre än jag på att kontrollera sitt ansikte. Underbart. Han är en öppen och lättläst bok.
Själv funderar jag på att doppa huvudet i Botox till valrörelsen för att inte vara så uppenbart genomskinlig.
Idolreprisen går nu. Strötittar men fastnar när jag ser Anders Bagge. Vilket minspel. Han är den enda människan i hela världen som är sämre än jag på att kontrollera sitt ansikte. Underbart. Han är en öppen och lättläst bok.
Själv funderar jag på att doppa huvudet i Botox till valrörelsen för att inte vara så uppenbart genomskinlig.
Valfrihet
I senaste numret av Djurskyddets tidning är jag krönikör. Hittar den inte på nätet men publicerar den här och nu också. Men stöd gärna Djurskyddet och gå med så får du tidningen.
Här är krönikan i all fall: Save the whales
Att arbeta för att djur ska behandlas bra av människor som borde veta bättre är jobbigt ibland. Det är mycket elände. Andra människor stänger ibland av det otäcka och det kan vara svårt att kommunicera. Då uppskattar jag PETA, people for the ethical treatment of Animals, för de har humor. De driver ofta bra kampanjer som får människor att tänka till. Pälskampanjerna med modeller som hellre går nakna än bär päls är tillräckligt senasationalistiska för att spridas i medierna. Brittiska filmen med Office-stjärnan Ricky Gervais som en arg pälslös kanin som tycker päls är stöld blev också mailad och bloggad jorden runt.
Senaste kampanjen PETA kör i Florida handlar om att rädda valarna. Men på den stora bilden på billboarden är det ingen traditionell val utan en fet, valkig kvinna i bikini. Deras slogan är: "Save the Whales. Lose the Blubber: Go Vegetarian. PETA." Annonsen påminner människor som försöker gå ned i vikt att bli vegetarian är ett enkelt sätt att minska i vikt också.
Det finns vetenskap i detta också, de beskriver hur köttätare är tjockare och mer ohälsosamma och har fler sjukdomar. Uppsidan är inte bara viktminskning utan naturligtvis också mindre lidande för djuren. Alla uppskattar inte annonsen, några känner sig kränkta, men en av kändiskockarna inspireras och säger, fritt översatt:
- Jag är en fet person och jag tyckte det var roligt. Hade jag fått välja hade jag heller sett en av de mer avklädda modellannonserna. Men han förklarar att han gärna småskrattar på en annan fet persons bekostnad eftersom han är fet själv. Nu låter han bli kött under hela september och tar på sig utmaningen. För på PETAs sida kan du skriva under på att bli vegetarian i en testperiod på 30 dagar. Du får en introfilm, tips och råd.
Det bästa med kampanjen är att de inte bara påpekar hur djur behandlas i livsmedelsindustrin utan faktiskt ger människor verktyg att själva påverka och samtidigt må bättre. Att äta vegetariskt är ett upplyst val och inte ett straff. Som gammal kommunikatör kan jag inte låt bli att imponeras av hur enkelt de gör det för människor. Särskilt när de erbjuder ett gratis startkit för vegetarianer. Du hittar det på goveg.com.
Alla som arbetar med frågor som är fyllt av så mycket elände, som djurskydd kan vara, behöver kunna paketera sina budskap på ett bättre sätt än med blod, lidande och skrämsel. Vi ser nog bara början på en ny typ av kommunikation i de här frågorna. Förhoppningsvis rör vi oss från larmen och de värsta skrämselbilderna. PETA är proffs på det. Vi i Sverige rör oss ditåt. Därför gillar jag klistermärkena från Djurens Rätt där det står”Min ponny gillar att ha rosa benvärmare och bo i ett litet litet hus”. Den har jag satt upp på brevkorgen utanför kontoret här på riksdagen. Alltid får den någon att tänka ett varv till.
I en av de mer spektakulära reklamerna som gjordes för PETA ställde Pamela Anderson upp på bild, naken men med lite snö på axeln, med rubriken “Give fur the cold shoulder”. Nu har organisationen återanvänt reklamtavlorna och helt enkelt gjort necessärer av dem. För 45 dollar får du en bit djurrättshistoria, en tandborste med fodral och en rakhyvel med blad.
Frågan är om Save the whales-affischen också kvalificerar sig? Och om det går att göra med gamla valaffischer?
Här är krönikan i all fall: Save the whales
Att arbeta för att djur ska behandlas bra av människor som borde veta bättre är jobbigt ibland. Det är mycket elände. Andra människor stänger ibland av det otäcka och det kan vara svårt att kommunicera. Då uppskattar jag PETA, people for the ethical treatment of Animals, för de har humor. De driver ofta bra kampanjer som får människor att tänka till. Pälskampanjerna med modeller som hellre går nakna än bär päls är tillräckligt senasationalistiska för att spridas i medierna. Brittiska filmen med Office-stjärnan Ricky Gervais som en arg pälslös kanin som tycker päls är stöld blev också mailad och bloggad jorden runt.
Senaste kampanjen PETA kör i Florida handlar om att rädda valarna. Men på den stora bilden på billboarden är det ingen traditionell val utan en fet, valkig kvinna i bikini. Deras slogan är: "Save the Whales. Lose the Blubber: Go Vegetarian. PETA." Annonsen påminner människor som försöker gå ned i vikt att bli vegetarian är ett enkelt sätt att minska i vikt också.
Det finns vetenskap i detta också, de beskriver hur köttätare är tjockare och mer ohälsosamma och har fler sjukdomar. Uppsidan är inte bara viktminskning utan naturligtvis också mindre lidande för djuren. Alla uppskattar inte annonsen, några känner sig kränkta, men en av kändiskockarna inspireras och säger, fritt översatt:
- Jag är en fet person och jag tyckte det var roligt. Hade jag fått välja hade jag heller sett en av de mer avklädda modellannonserna. Men han förklarar att han gärna småskrattar på en annan fet persons bekostnad eftersom han är fet själv. Nu låter han bli kött under hela september och tar på sig utmaningen. För på PETAs sida kan du skriva under på att bli vegetarian i en testperiod på 30 dagar. Du får en introfilm, tips och råd.
Det bästa med kampanjen är att de inte bara påpekar hur djur behandlas i livsmedelsindustrin utan faktiskt ger människor verktyg att själva påverka och samtidigt må bättre. Att äta vegetariskt är ett upplyst val och inte ett straff. Som gammal kommunikatör kan jag inte låt bli att imponeras av hur enkelt de gör det för människor. Särskilt när de erbjuder ett gratis startkit för vegetarianer. Du hittar det på goveg.com.
Alla som arbetar med frågor som är fyllt av så mycket elände, som djurskydd kan vara, behöver kunna paketera sina budskap på ett bättre sätt än med blod, lidande och skrämsel. Vi ser nog bara början på en ny typ av kommunikation i de här frågorna. Förhoppningsvis rör vi oss från larmen och de värsta skrämselbilderna. PETA är proffs på det. Vi i Sverige rör oss ditåt. Därför gillar jag klistermärkena från Djurens Rätt där det står”Min ponny gillar att ha rosa benvärmare och bo i ett litet litet hus”. Den har jag satt upp på brevkorgen utanför kontoret här på riksdagen. Alltid får den någon att tänka ett varv till.
I en av de mer spektakulära reklamerna som gjordes för PETA ställde Pamela Anderson upp på bild, naken men med lite snö på axeln, med rubriken “Give fur the cold shoulder”. Nu har organisationen återanvänt reklamtavlorna och helt enkelt gjort necessärer av dem. För 45 dollar får du en bit djurrättshistoria, en tandborste med fodral och en rakhyvel med blad.
Frågan är om Save the whales-affischen också kvalificerar sig? Och om det går att göra med gamla valaffischer?
lördag 19 september 2009
Att få rädda världen
Ett år kvar till valet. Det firas med en Alliansdag på Sergelstorg, 11.30 till 12.30. (Det var såklart Sergelstorg och inte Norrmalmstorg som jag skrev innan.)
Ett år kvar. Det ger möjlighet att tänka efter. Tre år går våldsamt fort. Alla sa så i början och det visade sig vara sant. Däremot var det inte sant att man går upp i vikt i riksdagen.
Har lärt mig så mycket den här tiden och har fått förmånen att träffa så många fantastiska människor. Hela tiden flyttar jag gränserna för vad som är normalt. Prata för en stor sal fylld med ingenjörer, möta presidenter och talmän, debattera skog, shopping och sopor. Eller min favvokombo som står sig sen Almedalen: fisk, sex och betong.
De närmaste veckorna till exempel, pratar jag klimat i Prag, hänger med soplobbyister - båda sidorna, pratar klimat och SRHR i Kapstaden, träffar Naturskyddsföreningens traineeprogram och skriver några motioner. Hey, det är ännu en vanlig dag i uppdraget.
I sommar har jag haft livskris och funderat på om jag ska fortsätta eller inte. Ingången var att göra det här i fyra år och sen lämna. Men nu känns det illa, som att inte leverera klart. Det finns mer att göra.
Så jag gjorde en lista. Vad talar emot uppdraget och vad talar för?
Emot:
Stress.
Resursbrist.
Svårt att hinna äta.
Oregelbunda arbetstider.
Oklart uppdrag och många som drar i mig.
Har aldrig haft ett jobb lika länge som jag haft det här uppdraget.
För:
Jag är med och räddar världen.
Ja, det är en rätt enkel ekvation. En modern moderat miljöpolitik är inget som enkelt hanteras på fyra år och sen lämnas, tvärtom är det en pågående process med grund i förvaltarskapstanken och processen har pågått sen moderaterna grundades. För mig handlar det inte heller bara om riksdagen utan om alla engagerade människor jag mött i hela landet. Alla goda idéer som finns och som bara måste genomföras. Och framförallt att ge oppositionen en rejäl match i miljöpolitiken eftersom våra idéer har bättre effekt än deras.
Så jag kör ett varv till. Först ställer jag upp i det interna provvalet. Vill Stockholmsmoderaterna blir det mer politik. Annars blir det något annat. Och jag vill inte såra någon men jag lovar att inte göra en Facebookgrupp som heter "Sofia Arkelsten till riksdagen 2010". För det är inte jag som är den viktiga utan det är frågorna som spelar roll.
Ett år kvar. Det ger möjlighet att tänka efter. Tre år går våldsamt fort. Alla sa så i början och det visade sig vara sant. Däremot var det inte sant att man går upp i vikt i riksdagen.
Har lärt mig så mycket den här tiden och har fått förmånen att träffa så många fantastiska människor. Hela tiden flyttar jag gränserna för vad som är normalt. Prata för en stor sal fylld med ingenjörer, möta presidenter och talmän, debattera skog, shopping och sopor. Eller min favvokombo som står sig sen Almedalen: fisk, sex och betong.
De närmaste veckorna till exempel, pratar jag klimat i Prag, hänger med soplobbyister - båda sidorna, pratar klimat och SRHR i Kapstaden, träffar Naturskyddsföreningens traineeprogram och skriver några motioner. Hey, det är ännu en vanlig dag i uppdraget.
I sommar har jag haft livskris och funderat på om jag ska fortsätta eller inte. Ingången var att göra det här i fyra år och sen lämna. Men nu känns det illa, som att inte leverera klart. Det finns mer att göra.
Så jag gjorde en lista. Vad talar emot uppdraget och vad talar för?
Emot:
Stress.
Resursbrist.
Svårt att hinna äta.
Oregelbunda arbetstider.
Oklart uppdrag och många som drar i mig.
Har aldrig haft ett jobb lika länge som jag haft det här uppdraget.
För:
Jag är med och räddar världen.
Ja, det är en rätt enkel ekvation. En modern moderat miljöpolitik är inget som enkelt hanteras på fyra år och sen lämnas, tvärtom är det en pågående process med grund i förvaltarskapstanken och processen har pågått sen moderaterna grundades. För mig handlar det inte heller bara om riksdagen utan om alla engagerade människor jag mött i hela landet. Alla goda idéer som finns och som bara måste genomföras. Och framförallt att ge oppositionen en rejäl match i miljöpolitiken eftersom våra idéer har bättre effekt än deras.
Så jag kör ett varv till. Först ställer jag upp i det interna provvalet. Vill Stockholmsmoderaterna blir det mer politik. Annars blir det något annat. Och jag vill inte såra någon men jag lovar att inte göra en Facebookgrupp som heter "Sofia Arkelsten till riksdagen 2010". För det är inte jag som är den viktiga utan det är frågorna som spelar roll.
fredag 18 september 2009
torsdag 17 september 2009
Hej Christian Holm
Hej Christian Holm, min riksdagskollega! Jag har fått önskemål om en intervju med dig. Varför blev du blev arresterad i Vitryssland?
- Ja. Den som det visste. Det vet nog bara KGB. Vi var där och träffade vänner i den vitryska oppositionen och det gjorde säkert säkerhetstjänsten i landet lite oroliga. De ville väl kolla upp oss, eller skrämma oss lite, men vi hade ju självklart inte gjort något olagligt. Inte ens enligt den vitryska lagstiftningen när det gäller demokratiarbete. Vi var bara där och satt och pratade.
Vad sa din lokalmedia då?
Det blev ett hyggligt ståhej faktiskt. Det ringde journalister från såväl lokal värmlandsmedia som från nationella medier.
Här finns lite media. Och här. Och här.
Hur gick det till med själva arresten? Var det som på film med gamla KGB-agenter?
Det var inte så komplicerat. Vi satt och åt lunch och de kom och sa till oss att de ville genomsöka vår bil och sedan tyckte KGB att vi borde åka med till stationen och då har man ju inte så mycket att sätta emot.
Jag har aldrig träffat gamla KGB-agenter, men de motsvarade faktiskt den stereotypiska nidbild jag hade.
Hur länge satt du inne?
Inte så värst länge. Knappt fyra timmar. Fast de var ganska långa, men i efterhand hyggligt lärorika.
Hur kom du ut?
Jag gick! Nej, men vi fick hjälp av vår nuvarande ambassadör och pratade också själva. Ja, med tolkning förstås. Ryskan är lite rostig. Vi hade ju inte gjort något och det visste de väl så det var nog bara en koll så de släppte oss.
Varför tycker du det är så viktigt att lyfta just Vitryssland som fråga?
Alla människor har rätt att leva i frihet och demokrati. Vitryssland är ett land i vårt närområde där det är förbjudet att säga vad man tycker och tänker och det är oacceptabelt.
Vad kan man göra för att hjälpa oppositionen?
Som enskild person kan man vara ett stöd och ha ett utbyte. Det är alltid viktigt att känna att det finns stöd i övriga världen för situationen i Vitryssland. Opinionsbildning kan man också med fördel ägna sig åt.
Sverige, EU och övriga världen kan ju också trycka på för förändringar. jag är övertygad om att EU kan spela en mycket viktig roll.
Tack snälla!
Uppdaterat: Christian låter hälsa för tydlighets skull att det skedde 2006 och att nu är han fri.
- Ja. Den som det visste. Det vet nog bara KGB. Vi var där och träffade vänner i den vitryska oppositionen och det gjorde säkert säkerhetstjänsten i landet lite oroliga. De ville väl kolla upp oss, eller skrämma oss lite, men vi hade ju självklart inte gjort något olagligt. Inte ens enligt den vitryska lagstiftningen när det gäller demokratiarbete. Vi var bara där och satt och pratade.
Vad sa din lokalmedia då?
Det blev ett hyggligt ståhej faktiskt. Det ringde journalister från såväl lokal värmlandsmedia som från nationella medier.
Här finns lite media. Och här. Och här.
Hur gick det till med själva arresten? Var det som på film med gamla KGB-agenter?
Det var inte så komplicerat. Vi satt och åt lunch och de kom och sa till oss att de ville genomsöka vår bil och sedan tyckte KGB att vi borde åka med till stationen och då har man ju inte så mycket att sätta emot.
Jag har aldrig träffat gamla KGB-agenter, men de motsvarade faktiskt den stereotypiska nidbild jag hade.
Hur länge satt du inne?
Inte så värst länge. Knappt fyra timmar. Fast de var ganska långa, men i efterhand hyggligt lärorika.
Hur kom du ut?
Jag gick! Nej, men vi fick hjälp av vår nuvarande ambassadör och pratade också själva. Ja, med tolkning förstås. Ryskan är lite rostig. Vi hade ju inte gjort något och det visste de väl så det var nog bara en koll så de släppte oss.
Varför tycker du det är så viktigt att lyfta just Vitryssland som fråga?
Alla människor har rätt att leva i frihet och demokrati. Vitryssland är ett land i vårt närområde där det är förbjudet att säga vad man tycker och tänker och det är oacceptabelt.
Vad kan man göra för att hjälpa oppositionen?
Som enskild person kan man vara ett stöd och ha ett utbyte. Det är alltid viktigt att känna att det finns stöd i övriga världen för situationen i Vitryssland. Opinionsbildning kan man också med fördel ägna sig åt.
Sverige, EU och övriga världen kan ju också trycka på för förändringar. jag är övertygad om att EU kan spela en mycket viktig roll.
Tack snälla!
Uppdaterat: Christian låter hälsa för tydlighets skull att det skedde 2006 och att nu är han fri.
onsdag 16 september 2009
tisdag 15 september 2009
Pappan på taket
Uppdaterat: Pappan kom på mingelbild hos Realtid. Bara vatten i glaset förresten. Tipstack till Jonas.
Sänkt skatt för pensionärer
Idag sänker regeringen skatten för pensionärerna. Klockrent. Fokus för sänkningarna är pensionärer med låg och medelstora pensionsinkomster - alltså kvinnor med garantipension. Det gör mig stolt.
måndag 14 september 2009
Hur är det att jobba här?
Det här blir motsatsen till en anställningsintervju, en avslutningsintervju, med Ida Karlbom som jobbat med mig som politisk sekreterare i två år. Hon är kvar lite till men eftersom vi är igång och rekryterar så kör vi intervjun nu så att fler får ett hum om hur det är att jobba här.
Den här gången är inte hunden Hjördis med. Hon var ju en vital del när vi träffades första gången.
- Japp, jag kommer ihåg att hon la sig på mig och var väldigt delaktig. Det var kanske hon som avgjorde ditt val?
Jodå, du kvalitetssäkrades av henne. Du har ju nytt jobb, vad ska du göra nu?
- Nu ska jag sätta tänderna i sjukvårdspolitiken och kommunikationen om den. Jag blir en del av Filippa Reinfeldts stab.
Coolt. Vad tar du med dig härifrån? Häftapparaten?
- Nä. Men en hel hög erfarenheter. Jag kom hit för att prova att jobba med politik. Vad vi gör är ju att marknadsföra politiken och här lär man sig att föra fram det politiska budskapen.
Jag har också lärt mig mycket om pensions- och avloppssystem.
Var det här jobbet vad du förväntade dig?
- Nej. Det var mycket roligare. Jag hade inte räknat med att skicka surskallar till oppositionen i rörposten. Eller att skicka rörpost överhuvudtaget. Och när vi hade Oprah-presentationen av våra fröpåsar. De är ju numera en del av standardsortimentet för kampanjerna. Det har varit kreativt att jobba med dig. Och lärorikt. Du kan mycket om kommunikation som jag har fått lära mig.
Och jag har lärt mig av dig och vi har ju samarbetat så bra. Vad har du för tips till nästa pol sek?
- Ta tillvara på alla fina möjligheter. Var strukturerad och hjälp Sofia att säga nej till saker. Det är roligt att se att engagemanget ger resultat och det är många fler som vill ha med dig på saker.
Nästa pol sek behöver kampanjenergi inför det intensiva valåret. Men det är kul med valrörelse. Det är bästa tiden.
Om du skulle sammanfatta de här åren kort?
- Om jag jämför med reseledartiden så är det annan nivå men lite likt, man lever med jobbet. Det är en kul del av vardagen. Du arbetar med människor som du har mycket gemensamt med och delar både vardag och värderingar. Det händer något hela tiden. Både i tjänsten och i huset, den som vill kan skapa saker i en kreativ miljö. Kollegorna är bra.
Du har ju testats hårt, det är snabba puckar och mycket jobb. Bland annat när vi jobbar i Almedalen.
- Det är kul att jobba 14 timmar varje dag som i Almedalen. Och det är kul att du landade den där sportmetaforen. De hamnar allt oftare på rätt ställe.
Japp, det är ju skillnad på rakt i i kaklet och ända in i kaklet har jag ju lärt mig den hårda vägen.
- Men jobbet är hård press under eget ansvar. Och en hel del saker att hålla reda på.
Vad ville du skulle vara annorlunda?
- Det som är svårt är att det är många parallella spår. Dels att jobba med två personligheter som också har flera saker på gång samtidigt. Å andra sidan fick jag jobba med två kreativa människor med intressanta sakfrågor.
Vi hoppas vi snart hittar någon som vill jobba med oss.
- Det går fint. Ni är ju de bästa ledamöterna.
Nu blir jag rörd och så avslutar vi intervjun.
Den här gången är inte hunden Hjördis med. Hon var ju en vital del när vi träffades första gången.
- Japp, jag kommer ihåg att hon la sig på mig och var väldigt delaktig. Det var kanske hon som avgjorde ditt val?
Jodå, du kvalitetssäkrades av henne. Du har ju nytt jobb, vad ska du göra nu?
- Nu ska jag sätta tänderna i sjukvårdspolitiken och kommunikationen om den. Jag blir en del av Filippa Reinfeldts stab.
Coolt. Vad tar du med dig härifrån? Häftapparaten?
- Nä. Men en hel hög erfarenheter. Jag kom hit för att prova att jobba med politik. Vad vi gör är ju att marknadsföra politiken och här lär man sig att föra fram det politiska budskapen.
Jag har också lärt mig mycket om pensions- och avloppssystem.
Var det här jobbet vad du förväntade dig?
- Nej. Det var mycket roligare. Jag hade inte räknat med att skicka surskallar till oppositionen i rörposten. Eller att skicka rörpost överhuvudtaget. Och när vi hade Oprah-presentationen av våra fröpåsar. De är ju numera en del av standardsortimentet för kampanjerna. Det har varit kreativt att jobba med dig. Och lärorikt. Du kan mycket om kommunikation som jag har fått lära mig.
Och jag har lärt mig av dig och vi har ju samarbetat så bra. Vad har du för tips till nästa pol sek?
- Ta tillvara på alla fina möjligheter. Var strukturerad och hjälp Sofia att säga nej till saker. Det är roligt att se att engagemanget ger resultat och det är många fler som vill ha med dig på saker.
Nästa pol sek behöver kampanjenergi inför det intensiva valåret. Men det är kul med valrörelse. Det är bästa tiden.
Om du skulle sammanfatta de här åren kort?
- Om jag jämför med reseledartiden så är det annan nivå men lite likt, man lever med jobbet. Det är en kul del av vardagen. Du arbetar med människor som du har mycket gemensamt med och delar både vardag och värderingar. Det händer något hela tiden. Både i tjänsten och i huset, den som vill kan skapa saker i en kreativ miljö. Kollegorna är bra.
Du har ju testats hårt, det är snabba puckar och mycket jobb. Bland annat när vi jobbar i Almedalen.
- Det är kul att jobba 14 timmar varje dag som i Almedalen. Och det är kul att du landade den där sportmetaforen. De hamnar allt oftare på rätt ställe.
Japp, det är ju skillnad på rakt i i kaklet och ända in i kaklet har jag ju lärt mig den hårda vägen.
- Men jobbet är hård press under eget ansvar. Och en hel del saker att hålla reda på.
Vad ville du skulle vara annorlunda?
- Det som är svårt är att det är många parallella spår. Dels att jobba med två personligheter som också har flera saker på gång samtidigt. Å andra sidan fick jag jobba med två kreativa människor med intressanta sakfrågor.
Vi hoppas vi snart hittar någon som vill jobba med oss.
- Det går fint. Ni är ju de bästa ledamöterna.
Nu blir jag rörd och så avslutar vi intervjun.
söndag 13 september 2009
Grattis Ida!
Kom på att jag inte bloggat utan bara skrivit på Fejjan: Hurra för Ida och nya jobbet! Mats G Nilsson och jag som haft förmånen att jobba med Ida Karlbom som vår politiska sekreterare är så stolta över att hon nu går till nytt uppdrag hos Filippa Reinfeldt. All lycka och välgång säger vi.
Så nu söker vi ny politisk sekreterare. Intresserad? Kontakta Stefan Ek!
Och nyheten har plockats upp av Politikerbloggen.
Så nu söker vi ny politisk sekreterare. Intresserad? Kontakta Stefan Ek!
Och nyheten har plockats upp av Politikerbloggen.
lördag 12 september 2009
Mot fula angrepp på mänskliga rättigheter
Historien om Litauens bisarra lagstiftningsförsök fortsätter. Vi skriver på Brännpunkt om det, kom in i går.
EU kan inte acceptera lagar som kränker mänskliga rättigheter, vi behöver nog göra mer än tyst diplomati innan eländet går igenom.
EU kan inte acceptera lagar som kränker mänskliga rättigheter, vi behöver nog göra mer än tyst diplomati innan eländet går igenom.
Heja Carl!
Underbara Carl som levererar i EU. Klimatresan som han varit på funkar faktiskt.
Utrikesministrar i länder som är viktiga klimatöverenskommelsen har enats nu. Särskilt bra att Spanien är med eftersom de tar över ordförandeskapet efter oss.
Utrikesministrar i länder som är viktiga klimatöverenskommelsen har enats nu. Särskilt bra att Spanien är med eftersom de tar över ordförandeskapet efter oss.
fredag 11 september 2009
Logistik
Lämnade hotellet klockan ett tidigare i dag. Vi delar taxi hem nu. Men väskorna är kvar i Wien efter mellanlandningen. Austrian air kör hem dem i morgon förmiddag, lovar de. Men jag litar inte på dem efter att de ljugit om att väskorna skulle hinna med plus att de bara serverade köttsallad på sista flighten. Tomatjuice är inte middag.
torsdag 10 september 2009
Greetings from Krynica
Sitter i presscentret hos Economic Forum i Krynica, Polen. Snart ska paneldebatten om Swedish Presidency starta. Intressant. Tydligen massor av anmalda. (Sorry, inga a, a eller o. Polskt tangentbord.)
Igar hann vi precis lyssna till Lech Walesa. Tolkningen var kass men det var klart att han gillar kapitalism och vill vara den sista revolutionaren.
Mycket folk nu i den har lilla stan. Mest aldre man, alltsa gamla karlar.
Och som du ser pa Fejjan ocksa: mobilen funkar inte. Har ingen mottagning har ute pa landet sa ring Christian Holm eller Lars Hjalmered om det ar nagot viktigt. Du kan folja dem pa deras bloggar (Christian & Lars) och Facebook ocksa. Nar jag far mottagning ska jag ringa helpdesk och fixa ny telefon. Det har var droppen.
Igar hann vi precis lyssna till Lech Walesa. Tolkningen var kass men det var klart att han gillar kapitalism och vill vara den sista revolutionaren.
Mycket folk nu i den har lilla stan. Mest aldre man, alltsa gamla karlar.
Och som du ser pa Fejjan ocksa: mobilen funkar inte. Har ingen mottagning har ute pa landet sa ring Christian Holm eller Lars Hjalmered om det ar nagot viktigt. Du kan folja dem pa deras bloggar (Christian & Lars) och Facebook ocksa. Nar jag far mottagning ska jag ringa helpdesk och fixa ny telefon. Det har var droppen.
onsdag 9 september 2009
tisdag 8 september 2009
Such a little thing makes a big difference
Imorgon far jag till ekonomiska forumet i Polen. Deltar i en panel om det svenska ordförandeskapet och klimatet. Försöker nu packa på något rimligt sätt. Oklar klädkod. Alla kläder jag packat ned är svarta, vita eller grå.
Ställer fram mina blommiga skor och packar ned ett par med nitar.
Ställer fram mina blommiga skor och packar ned ett par med nitar.
First of the gang
Det är himla bra med presentationen av de olika delarna i budgeten som regeringen gör. Helheten presenteras bit för bit så att allt inte kommer i en enda stor smäll.
Idag kom fyra extra miljarder till fler poliser och bättre rättsväsende. Det är en massiv satsning.
Såhär förklaras det internt: Sammantaget innebär satsningen att Alliansregeringen under mandatperioden höjt de årliga anslagen till rättsväsendets med drygt 5 miljarder kronor. Utöver denna permanenta höjning har ytterligare närmare 2,5 miljarder i engångsvisa medel tillförts rättsväsendet under mandatperioden. Detta resurstillskott saknar motstycke i modern tid.
Sen står det om att det handlar om hela rättskedjan och särskilt fokus på attityder och ungdomsbrottslighet.
Det är bara att konstatera, var och en av regeringens presskonferenser innehåller mer politik än hela mys- och kalasdagen som de tre oppositionspartierna hade i helgen.
Idag kom fyra extra miljarder till fler poliser och bättre rättsväsende. Det är en massiv satsning.
Såhär förklaras det internt: Sammantaget innebär satsningen att Alliansregeringen under mandatperioden höjt de årliga anslagen till rättsväsendets med drygt 5 miljarder kronor. Utöver denna permanenta höjning har ytterligare närmare 2,5 miljarder i engångsvisa medel tillförts rättsväsendet under mandatperioden. Detta resurstillskott saknar motstycke i modern tid.
Sen står det om att det handlar om hela rättskedjan och särskilt fokus på attityder och ungdomsbrottslighet.
Det är bara att konstatera, var och en av regeringens presskonferenser innehåller mer politik än hela mys- och kalasdagen som de tre oppositionspartierna hade i helgen.
If you don't like me don't look at me
I livet som riksdagsledamot så går det åt en hel del bilder. Det finns gamla som oväntat dyker upp och det finns nya där jag ser ut som om jag är blå laget i tv parlamentet.
Är galet trött på den som finns på riksdagens hemsida och som togs dag 1. Den visar väl inte riktigt hur förvirrad jag var då, men lite lyser nog igenom.
Nu i förmiddags har jag och två kollegor tagit nya bilder med proffsfotograf Erika Aldenberg som också arbetar här på riksdagen som politisk sekreterare. Hon är så fantastiskt bra. Alla som ska fota sig borde ringa henne. Se fler bilder här på Aldenberg.se.
Är galet trött på den som finns på riksdagens hemsida och som togs dag 1. Den visar väl inte riktigt hur förvirrad jag var då, men lite lyser nog igenom.
Nu i förmiddags har jag och två kollegor tagit nya bilder med proffsfotograf Erika Aldenberg som också arbetar här på riksdagen som politisk sekreterare. Hon är så fantastiskt bra. Alla som ska fota sig borde ringa henne. Se fler bilder här på Aldenberg.se.
måndag 7 september 2009
Livet är toppen
Det finns en ekonom för oss alla. Några av dem har upptäckt att långa har det roligare.
Trist för Sarkozy.
Trist för Sarkozy.
Skägg-hang up
Det är inte seriöst att europaparlamentarikern Marita Ulvskog hellre talar om Sven-Ottos skägg än ställer sin fråga.
Nu släpper vi ytligheterna.
Skägget sitter där det sitter och arbetsmarknadsministern har tydligt petat ned Leif Pagrotsky från skäggtronen. Tycker efter tips från kd-kollega att han liknar Hatte Furuhagen, känd från filmen "Att angöra en brygga", och jag tolkar stilen som Mad Men-trendig.
Fortsätter S med sina stilfrågor i politiken kommer vi ställa Marita Ulvskog till svars för sin bisarra bandana.
Underhållning i väntan på politiken
DN skriver om att svenska politiker är bra på att uppfylla sina vallöften. Alliansen ligger fint till med mycket uppfyllt. Och med ett år kvar har vi mer att leverera, men både att tvinga fram medlemsskap i a-kassa och att införa en civilkuragelag känns faktiskt sådär. De är båda juridiskt krångliga och faktiskt på gränsen av vad politiken ska syssla med.
Fredrik har stort förtroende. Samtidigt är stödet för S rekordsvagt i Stockholm. Politikerbloggen använder till och med ordet "rekordrasar".
Spänningen ökar inför valet. Fortfarande ont om politik från vänsterkanten. Men igår fick vi i alla fall veta att en viktig miljöfråga är veterinärorganisationen i landet. Tillsammans med ett program för besöksnäringen var det två politiska nyheter, noteras det i SvD under rubriken "God underhållning i väntan på politiken". Men det finns inte på nätet.
Fredrik har stort förtroende. Samtidigt är stödet för S rekordsvagt i Stockholm. Politikerbloggen använder till och med ordet "rekordrasar".
Spänningen ökar inför valet. Fortfarande ont om politik från vänsterkanten. Men igår fick vi i alla fall veta att en viktig miljöfråga är veterinärorganisationen i landet. Tillsammans med ett program för besöksnäringen var det två politiska nyheter, noteras det i SvD under rubriken "God underhållning i väntan på politiken". Men det finns inte på nätet.
söndag 6 september 2009
Det blev ett "jaha"
Vi är så nyfikna på hur förslagen till politik för de tre vänsterpartierna ser ut. Vi har väntat och väntat i nästan ett år. S+V+Mp-arbetsgrupperna är igång sägs det. Idag kom en gemensam DN-debatt om hur de fyra partiledarna vill göra Sverige bättre att leva i.
Artikeln har inga skarpa förslag, utan de passar på att presentera arbetsgrupperna igen. Jaha.
De har ju en för klimat och miljö. Bra att veta: De har ju redan sagt att de vill sänka utsläppen inom Sveriges geografiska gränser med 40 procent, ungefär samma sak som i deras gemensamma reservationen till Klimatberedningen (De hade ju varsina reservationer också). Det som går att genomföra av de förslagen har genomförts i och med Klimatpropositionen vi tog i riksdagen innan midsommar. Utom det kommunala stödprogrammet och bidraget för att bygga om gamla, tunga bensinslukande bilar till etanolbilar. För inget av det ger bra miljöeffekter och vi lägger hellre pengarna på annat.
Nu ska S+V+MP-arbetsgruppen om klimat och miljö ta fram ett handlingsprogram. Bra att veta är att de redan har jobbat ett år med politiken och vi har inte sett något av det. Så det ska bli spännande att se hur de vill genomföra det som vi ännu inte får se.
Och jag önskar S+V+Mp lycka till med den nya bloggen. Vill bara påminna om att mediet inte är lika viktigt som budskapet - och det är budskapen vi saknar. De kan gödsla med bloggar, familjedagar och Facebookgrupper men snart måste de berätta: vad vill de egentligen? Det är så trist i längden att skuggboxas.
Artikeln har inga skarpa förslag, utan de passar på att presentera arbetsgrupperna igen. Jaha.
De har ju en för klimat och miljö. Bra att veta: De har ju redan sagt att de vill sänka utsläppen inom Sveriges geografiska gränser med 40 procent, ungefär samma sak som i deras gemensamma reservationen till Klimatberedningen (De hade ju varsina reservationer också). Det som går att genomföra av de förslagen har genomförts i och med Klimatpropositionen vi tog i riksdagen innan midsommar. Utom det kommunala stödprogrammet och bidraget för att bygga om gamla, tunga bensinslukande bilar till etanolbilar. För inget av det ger bra miljöeffekter och vi lägger hellre pengarna på annat.
Nu ska S+V+MP-arbetsgruppen om klimat och miljö ta fram ett handlingsprogram. Bra att veta är att de redan har jobbat ett år med politiken och vi har inte sett något av det. Så det ska bli spännande att se hur de vill genomföra det som vi ännu inte får se.
Och jag önskar S+V+Mp lycka till med den nya bloggen. Vill bara påminna om att mediet inte är lika viktigt som budskapet - och det är budskapen vi saknar. De kan gödsla med bloggar, familjedagar och Facebookgrupper men snart måste de berätta: vad vill de egentligen? Det är så trist i längden att skuggboxas.
lördag 5 september 2009
fredag 4 september 2009
Skryt om Stockholm
EU-nämnd i morse om mjölkmarknaden bland annat. Nu ska jag iväg till lunchmöte med utrikesministrarnas medföljande och prata om Stockholm och miljöarbetet. Anna Maria frågade på stämman och jag sa naturligtvis ja, vilket tillfälle att få skryta lite diskret om allt som staden gör.
Fick en hel tygkasse med info från Ulla Hamilton och Tobias Holdstock på Stadshuset. Det blir nog ett tal med greatest hits. Ska jag hinna dra allt det där blir hela gruppen försenade till middagen.
Fick en hel tygkasse med info från Ulla Hamilton och Tobias Holdstock på Stadshuset. Det blir nog ett tal med greatest hits. Ska jag hinna dra allt det där blir hela gruppen försenade till middagen.
torsdag 3 september 2009
Killar som grillar
Fick just pressmeddelandet om att svenska jägareförbundet har startat en viltmatakademi. Den består av nio män. Och en kvinna.
De jämför viltkött med växthusodlade grönsaker vad gäller energiåtgång. Hoppas att de bara menar i själva produktionen, fast en riktig livscykelanalys vore intressant att läsa.
Uppdaterat: För att vara tydlig. Det går ju att vara för saker utan att vara emot något annat. Eller äter de bara kött - som Obelix?
Nu har jag ett uppslag inför nästa krönika till tidningen Djurskyddet. Skickade in den förra igår.
De jämför viltkött med växthusodlade grönsaker vad gäller energiåtgång. Hoppas att de bara menar i själva produktionen, fast en riktig livscykelanalys vore intressant att läsa.
Uppdaterat: För att vara tydlig. Det går ju att vara för saker utan att vara emot något annat. Eller äter de bara kött - som Obelix?
Nu har jag ett uppslag inför nästa krönika till tidningen Djurskyddet. Skickade in den förra igår.
På spaning efter handelslobbyn
Fick skriva krönika till Fri Köpenskap. Den handlar om att jag faktiskt saknar handelslobbyisterna.
Dagligvarubranschen märks mest i frågor som matlarm, säkerhet, övervakningskameror, tillsatser, fetma och folköl. Eller när kommunpolitiker vill ha mer konkurrens och bjuder in Wal-Mart till norra Sverige. Lär av LRF. De jobbar strategiskt och förebyggande och kommunicerar genom sina förtroendevalda. Kan bönderna lämna gården en förmiddag kan handlaren lämna butiken.
Det är effektivt att kommunicera som krönikör. Har redan fått rejäl respons och minst ett och ett halvt napp.
Dagligvarubranschen märks mest i frågor som matlarm, säkerhet, övervakningskameror, tillsatser, fetma och folköl. Eller när kommunpolitiker vill ha mer konkurrens och bjuder in Wal-Mart till norra Sverige. Lär av LRF. De jobbar strategiskt och förebyggande och kommunicerar genom sina förtroendevalda. Kan bönderna lämna gården en förmiddag kan handlaren lämna butiken.
Det är effektivt att kommunicera som krönikör. Har redan fått rejäl respons och minst ett och ett halvt napp.
onsdag 2 september 2009
tisdag 1 september 2009
Head over heels
Bilder från stämman finns på Fejjan och på närstående bloggar. Som här. Och det finns film också. Möjligtvis finns filmen av Carls fantastiska sång snart på Youtube. (Uppdaterat: jodå här är den.) Min mobilfilm av det visar bara applåderna. Lite sen i starten. Men trots att min mobil hånas och suckas åt (och jag förhandlar med Helpdesk om en ny) så fick jag ändå ge råd och tips om mobilbloggning till människor som är klart yngre än jag. Igen: innehållet är viktigare än tekniken.
Har en glad känsla efter de här dagarna. Är så stolt över att vara en del av Moderaterna. Kan inte sluta tänka på vilken sammanhållning det ändå är, fyra dygn av möten med engagerade människor som tillbringar så mycket tid med att debattera, diskutera, kompromissa och mygla lite för att föra politiken framåt. Vänner från hela landet. Kollegor som vill prata slam, eller vindkraftskatt eller skolmat.
Ibland får man skäll och ibland beröm. Ibland hittar man nya polare. Ibland är man osams. Ibland talar man ut och oftast löser sig saker. Engagemanget är äkta. Och vi är där av samma skäl, för att vi vill förändra. Alla vill ju rädda världen och det är lättare när vi är med och regerar. Everybody wants to rule the world, som Tears for fears hade uttryckt sig. Och det är för att rädda den.
Har en glad känsla efter de här dagarna. Är så stolt över att vara en del av Moderaterna. Kan inte sluta tänka på vilken sammanhållning det ändå är, fyra dygn av möten med engagerade människor som tillbringar så mycket tid med att debattera, diskutera, kompromissa och mygla lite för att föra politiken framåt. Vänner från hela landet. Kollegor som vill prata slam, eller vindkraftskatt eller skolmat.
Ibland får man skäll och ibland beröm. Ibland hittar man nya polare. Ibland är man osams. Ibland talar man ut och oftast löser sig saker. Engagemanget är äkta. Och vi är där av samma skäl, för att vi vill förändra. Alla vill ju rädda världen och det är lättare när vi är med och regerar. Everybody wants to rule the world, som Tears for fears hade uttryckt sig. Och det är för att rädda den.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)