onsdag 28 juli 2010

Panelhöna

Inser att jag inte skrivit om panelen på klimatkonferensen. Liksom anledningen till att jag var där. Här kommer snabbversionen.

Den leds av en man från Bangladesh, en brittisk Mp, en från Uganda och så jag. De berättar hur de jobbar. Jag berättar hur jag jobbar. Min dragning är snabb och effektiv för jag håller tiden. Beskriver vår politiska process för att ta fram en sammanhållen klimat och energipolitik. Särskilt klimatdelen. Vi börjar med att stoppa in tio forskare från olika discipliner i ett rum och de får inte komma ut förrän de levererar ett vetenskapligt underlag.
- This is A way of doing it. Not THE way. Jag vill bara beskriva hur vi har gjort det. Vi har alla olika förutsättningar.

Men det handlar om att inte fastna i de politiska vardagen. Vad är egentligen utmaningen? Visar bilderna på jorden från rymden. Om det var dag samtidigt över hela världen ser allt grönt och beigt ut. ingen större skillnad. Men när samma bild visar jorden från rymden på natter syns det tydligt var pengarna och energin finns. Japan lyser. Europa lyser. Nordamerika.
- Where IS Africa? frågar någon. Kontinenten syns lite dåligt. Vissa länder syns mer än andra.
- Här ser ni Sydkorea. Nordkorea syns inte. I en perfekt värld skulle allt glittra. Där finns säker och hållbar energiförsörjning för alla. Det handlar om hållbar utveckling.

Får applåder och många bra och praktiska frågor. Många av kollegorna från andra länder har utmaningar med opinionen. Klimatfrågorna finns inte med i det kollektiva medvetandet. Ingen pratar om det.
- Men hur kommunicerar du, undrar en kvinna från Sydafrika. Hur pratar ni med väljarna?
- Hur jag själv gör är att vara tillgänglig. Skriver artiklar, använder media men också enkla saker som bloggen, Facebook och Twitter. Det är bara att göra. Väljarna kan inte veta om du inte berättar vad du gör. Men det är inte bara parlamentarikerna. Det är också regeringens ansvar. Och myndigheterna. Men det är skillnad på information och propaganda. 

Mest surr i publiken blir det när jag visar att vi sänkt våra utsläpp med mer än tio procent samtidigt som vi ökat vår BNP med 50 procent sen 1990. Och så visar jag våra utsläppsmål. Inga nettoutsläpp för Sverige får applåder. Särskilt från länder som vill vara med och vara mottagare för gröna investeringar. Det är på riktigt en hävstång för dem, ur fattigdom.

Vid kaffepausen efteråt visar det sig att jag fått mitt livs första politiska groupie men han får inte mitt rumsnummer trots att han, till min förvåning, frågar efter det. Herregud, har det någonsin funkat för honom att göra så? Istället fortsätter jag och diskuterar politisk process med både Pakistan, Kanada och Bosnien Hercegovina. Det går att göra bra klimatpolitik och det lönar sig.

Inga kommentarer: