Är tillbaka på kontoret efter besök hos P1 morgon. Igår trodde jag att jag skulle möta Maria Wetterstrand men hon var i Svt:s morgonsoffa och pratade kärnkraft med Janne Björklund. Fick träffa per Bolund istället. Vi ses på konstiga ställen.
Radiohuset har inte vaknat men en vakt släpper in oss. I studion är det full fart. Det är diskussioner om brittiska lågtryck och rånet i Göteborg. Samtalen förs genom högtalarna mellan de som står bakom glasväggen och de som rattar allting utanför .
Tv:n är på men den är tyst och nu dyker Maria Wetterstrand och Janne Björklund upp.
- Kan man inte höja ljudet, undrar Per. Det här vill jag höra.
- Wetterstrand mot Björklund är bra show, svarar jag.
Men vi ser bara bilderna.
Sen är det dags för radio. Vi talar i nio minuter. Det går väldigt fort. Samtalet handlar om att det är utvecklingsländerna som betalar miljönotan. Jag tror att kostnaderna är svåra att räkna ut, och säkert är högre.
Vi är överens om hur dåligt det är. Men vi är inte överens om hur vi löser problemen. Jag pratar om handel med utsläppsrätter i bra system, fattigdomsbekämpning och investeringar i andra länder. Per pratar om en global koldioxidskatt och klimattullar.
- Det är miljöpartiet och Frankrike som har föreslagit klimattullar, det tycker jag är talande, säger jag.
Efteråt, på väg till kontoret, tänker jag på bisatsen, "det tycker jag är talande" låter väldigt politiskt och är inte riktigt som jag brukar prata. Bestämmer mig för att det är P1-atmosfären som smittar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar