DN skriver om de strandade sopförhandlingarna. En extra månad har regeringen gett hjälten Krister Nilsson som försöker landa en kompromiss.
Organisationen Sveriges kommuner och landsting och företrädarna för kommunernas sopföretag, Avfall Sverige, gillade inte det första förslaget. Helt ok. Men det verkar mer och mer som om de inte gillar producentansvaret - alltså att den som producerar en vara tar ansvar för att den också återvinns.
Avfall Sverige säger i artikeln att de vill ta över hela ansvaret för soporna. Det de inte säger är att då vill de säkert ha betalt från Förpacknings- och tidningsinsamlingarna som har sin del av ansvaret. Och att kommunerna då får den insamlade råvaran som soporna faktiskt är. Och vill de då utöka det kommunala sopmonopolet och helt enkelt lagstifta andra bort återvinningsföretag? Och hur blir det med lokaliseringsprincipen? Vill de tillåta kommunala bolag som byggts upp av skattepengar för att ta hand om en kommuns sopor att ge sig ut på andra marknader och oschysst tävla med riktiga företag som människor själva har byggt upp?
En gång har en framträdande kommunal avfallsföreträdare förklarat för mig:
- Antingen har vi ett kommunalt sopmonopol, eller så blir det som i Neapel.
Den inställningen håller inte.
Det krävs mer än att enbart höja målen för återvinning för att reda ut de här låsningarna. Nej, nu behövs först nyansering, tydlighet och samarbetsvilja från alla parter.
Sopfrågorna är en riktig gammal surdeg. Löser vi sopfrågorna vinner vi valet.
1 kommentar:
Neapel, vilken förolämpniing av Italienare. Nog kan vi fixa sopfrågan utan monopol. Fia nog ska vi vinna valet och sopfrågan.
Din renhållningkompis Lena
Skicka en kommentar