Den här veckan har rusat fram. I förrgår var jag inbjuden till Vaxholm för att prata miljöpolitik. Mötte ordförande Per på Vaxholmsbåten, han bjöd på sushi, trevligt sällskap och fantastiskt utsikt. Vackert att pendla med båt.
Saknar rutin för hur biljetten ska köpas och om det går en båt tillbaka. Vi tittar i tabellen.
- Det är väl inte måndag i dag, säger jag.
- Nej, säger Per.
- Tisdag då? Nej det känns inte rätt.
- Det är onsdag, säger Per och vi konstaterar att det inte går någon båt tillbaka eftersom det är höst.
Hinner boka lunchmöte med Maja, som är gift med Per och hinner se deras otroligt söta barn. Vi åker sen direkt till kommunhuset, som kan heta Bävern. Känns lite centerpartistiskt. Bra uppslutning och intressanta frågor. Karin Enström, min riksdagskollega är där också.
- Har ni någon avslutande fråga? undrar jag när dragningen är klar.
- Vad får du allt ifrån?
- Ah, jag har roligt i uppdraget, svarar jag. Och sen kommer några andra frågor och det blir ett bra samtal.
Sitter och väntar på bussen mitt i mörkaste Vaxholm. Föräldrarna ringer.
- Varför tar du inte en taxi? Ska du sitta där själv i mörkret och vänta.
- Men det är ingen fara och bussen kommer om tio minuter. Det går fortare ju.
- Vart går bussen då?
- Till KTH, svarar jag. Sen tar jag bussen därifrån hemåt.
- Men det var en kvinna som blev misshandlad på Sollentuna station. Det händer saker.
Vi pratar om säkerhet och att jag tänker mig för. Jag säger att jag tar en taxi sista biten hem men tio över nio när bussen stannar vid KTH så är det en så vacker kväll. Jag promenerar rakt över Östermalm och hämtar upp min cykel som står vid Strömkajen och åker hem.
Det blir långa kvällar men det är det värt. Fast nu har Ida och jag gjort en planering för arbetet och vi kommer dra ned något på antalet besök hos moderatföreningar. Bara ett par stycket i månaden nu. Det ger mer energi än det tar - men resorna mitt i veckorna är rätt slitsamma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar