Är på väg att lämna kontoret för sen lunch och principshopping. Den här eländiga Buy nothing day kommer ju imorgon. Den är större i media än i verkligheten. I många, många år har jag letat efter demonstrationerna på stan. De finns inte. Det är fullt av shoppare. Ett år såg jag Grön ungdom men det räknas inte, de är proffsdemonstranter och BND låtsas ju att de är en gräsrotsrörelse.
Läser nu yppighetens lov. Det var för länge sen jag var på en boklansering. Det är ju roligt. Massor av människor som jag inte sett på länge och den här gången var det en bra bok också med handel som ämne. Eftersom handel är den starkaste drivkraften för utveckling så tilltalar det mig.
Marie Söderqvist Tralau kommenterade boken och sa så bra saker. Dessutom kommenterade Katarina Bjärvall som skrivit en bok som heter vill ha mer och hon gillar inte handel. Hon hade varit mer trovärdig om hon inte haft en sidenklänning från Odd Molly på sig. (Uppdaterat, My bad: det var inte Odd Molly sa Katarina i kommentaren!)
Mysigaste kläderna på tillställningen, stickat tröja och stor halsduk hade Per. Och han har ju matchande mysaccent
- Det här måste passa dig perfekt, säger Per när han minglar med Erik efter presentationen. Jag presenterar Ida som jobbar med mig och förklarar att hon är ett stjärnskott.
- Två stjärnskott som funnit varandra, smickrar Erik. Proffsigt.
Det som saknas i diskussionen om konsumtionskritiken är som vanligt skillnaden mellan konsument och kund. Konsumenter samlar sig i föreningar som är mot handel. Kunder träffas i kundklubbar och gillar att handla. Men det är bara konsumentorganisationerna som får prata i media.
Snart dammar jag av min plan på Happy customer - en världsomspännande klubb för oss om gillar att handla. Som jag brukar säga: jag är så trött på att shoppinghatare för min talan.
5 kommentarer:
Klänningen är inte Odd Molly och inte siden utan värsta billighetsmärket och bomull. Vilket bevisar att dyra varumärken innehåller minst 90 procent luft och oftast inte är ett smack bättre än kopiorna.
Katarina
Du vet att jag håller med dig i den här frågan, men det är ett slaskargument att peka på vilka klänningar som shoppingmotståndare har på sig. Man kan faktiskt vara kritisk mot nivån på konsumtionen även om man konsumerar.
Katarina! Förlåt, jag krälar i stoftet och är ledsen om jag såg fel. Klänningen är väldigt lik Odd Molly och den är snygg oavsett pris! Och ja, Janne, det är ett slaskargument. Fast jag tycker inte att man kan vara konsumtionskritisk om man själv är en storkonsument. För att vara tydlig så menar jag inte att Katarina är det. Och själv jobbar jag för mycket och shoppar för lite så jag börjar tappa trovärdighet för andra sidan. Men imorgon ska jag ut på stan.
Men jag skäms som en hund att jag inte omedelbart kopplade att jag faktiskt tidigare träffat, och rent av försökt flörta en smula med (helt oskyldigt förstås) din kollega.
Jag kommer att brinna i helvetet. Goda människor kommer ihåg ansikten.
Jag bjuder på en ursäkt - Ida har ny frisyr. Goda människor kanske kommer ihåg hår mer än ansikten?
Skicka en kommentar