Bensin & dieselskatt

Klimatpolitikens syfte är inte att öka skattetrycket. En tid hade jag parlamentarisk majoritet för den meningen men till slut ville S, V och Mp inte ha kvar den texten. En stor fråga som klimatberedningen pratat mycket om är förslaget från Energimyndigheten och naturvårdsverket som kom i somras om en höjning av bensinpriset med 70 öre.

Vi har utgått från hur många ton koldioxid som vi behöver sänka våra utsläpp med och efter många diskussioner blev sluttexten så här:

Beredningen finner att ett lämpligt ytterligare steg är en minskning av koldioxidutsläppen med 0,6 Mton per år. Detta kan åstadkommas genom en prisökning som vid dagens oljepris och växelkurs innebär en ökning på bensin och diesel med 70 öre per liter jämfört med dagens prisnivåer. Vid en höjning av skatten på drivmedel behöver hänsyn samtidigt tas till de negativa fördelningseffekter som kan uppstå.

Alltså, en redig konsekvensbeskrivning behövs. Och det som ordförande Hans inte tog upp under den snabba presentationen är åtgärderna som balanserar en höjning av bensinskatt.

1. Skatten på bensin och diesel måste höjas för att minska utsläppen och ett första steg har vi tagit i och med klimatskattepaketet i förra budgeten där reseavdraget och jobbskatteavdraget balanserade skattehöjningen. Men det är planekonomi att välja en siffra - som 70 öre - utan att veta vad effekten blir för människor.
2. Andelen bättre, mer effektiva bilar och olika typer av miljöbilar har ökat och de drar mindre bensin och kostar alltså mindre att köra. Miljöbilsbonusen är en succé. Men det tar tid innan förmånsbilar kommer ut på marknaden.
3. Då blir det ännu viktigare att vi föreslår en koldioxiddifferentierad fordonsskatt. Det betyder att fordonsskatten för bilar med lägre utsläpp sänks, det motsvarar i beredningens beräkningar en sänkning av dieselbilarnas skatt med 500 till 1000 kronor om året. Vi föreslår också en översyn av reseavdraget och förmånsbeskattningen för bilar.
4. Till allt detta kommer att staten får in pengar från styrmedel som avgifter och skatter och får då utrymme för både reformer och skattesänkningar. Men eftersom vi inte öronmärker pengar så kan inte beredningen säga exakt vart pengarna ska gå. En bra moderat grundregel är högre skatt på det som är dåligt som utsläpp och miljöförstöring och lägre skatt på det som är bra: arbete.

För vi behöver sänka en skatt när vi höjer en annan - annars ökar det totala skattetrycket.