Heja Sverige

Kära dagbok. Det har hänt så mycket och jag har inte hunnit med att skriva.

I fredags firade vi Sverige. Jag talade vid firande i Hässelby, vid Hässelby Slott. Det var mitt andra pampuppdrag i livet. Det första var att inviga en värmepanna i Bålsta. Först var det folkdans, sen Västerortsvalsen där alla stadsdelarna nämndes. Några togs i en ramsa i början, mitt gamla hem Kälvesta till exempel eftersom det är svårt att rimma på.

Vid Hässelby Slott står ett stort partytält och solen ligger på. Det är varmt. Men bänkarna framför scenen är fyllda och många sitter i gräset och fikar. Mamma, pappa, morbror, kusiner och vänner till familjen är där. Pappa tar en flagga i ena handen och hunden Hjördis i den andra och försvinner iväg, men kommer tillbaka till talet.

Ett nationaldagstal är inte enkelt. Temat är den svenska öppenheten och hur bra vi är på att heja på oss själva när det är schlager eller sport. Och så berättar jag om Jonas på ICA som gav mig en blågul matchtröja i present på spontankalaset vi hade när jag kom in i riksdagen. Alla presenter köps på ICA Maxi Solna, som ligger i samma hus som kontoret.

Eftersom min trovärdighet i sportfrågor är låg så blir jag förvånad över tröjan. Men Jonas förklarar:
- Nu är du ju det svenska landslaget, du representerar Sverige. Och han har såklart rätt. Trots att jag inte varit länge i riksdagen så har jag representerat Sverige många gånger. När andra ser oss utifrån så ser de jämställdheten, demokration och yttrandefriheten.

Fast när vi väljer det svenskaste brukar vi landa i midsommar, stångkorv och surströmming.

Men det som är bäst är den svenska öppenheten. Vi tar till oss det bästa av människor, produkter och traditioner och gör det till vårt. Turkiska kåldolmar, glaset som kommer från vallonerna, pizza och spagetti från Italien och det svenska kaffet som vi undrar om det finns på hotellet - det odlas ju inte här i alla fall. Kungafamiljen har vi tagit från Frankrike. Men det spelar ingen roll. De är våra nu.

Av traditionerna tar vi också de delar vi gillar. Det säger jag en hel del om men det blir för långt att skriva här. Min favorittradition är det persiska nyåret som går ut på att hälsa på familj, släkt och vänner för att äta kakor och förbereda det nya året genom att göra upp med allt det gamla. Allt gammalt groll försvinner och det nyfärska året kan börjas. Eftersom vi lever upp på sommaren tycker jag att det funkar här också. Så, bort med det gamla, in med det nya och sommaren och nu bygger vi våra egna nationaldagstraditioner!

Efter talet kommer en kvinna fram och pratar. Hon tycker att jag är en rolig politiker att lyssna på.
- Hoppas du inte stelnar för mycket.
- Det gör jag också, svarar jag.

Sen åker vi hem till mamma och firar att hon fyller 60!