måndag 23 augusti 2010

Life is a pigsty

Vänsterpartiet i Stockholm kampanjar nu med en liten röd gris. Det står i Resumé.

Bara det att MUF redan gör det. Kampanjar med en röd gris alltså. En röd gris betyder ungdomsskatt.

Som synts i Tv4 play Västerås. Nyhetskanalen. UNT. Bland annat.

Ful men kul

Vänstersidan fuskar med valaffischerna och sätter sina över våra. Läs mer hos Edvin. Och se bildbevisen.

Och Socialdemokraterna sprider lögner. Trist. Ovärdigt. Jag säger som Fredrik: utgå från de förslag som finns.

Min analys var tidigt att den här valrörelsen blir ful men kul - och att det är vi som står för den roliga biten.

Men så kommer Mp och vill ha clowner i äldreomsorgen.

Nu vet jag inte vad jag ska tro.

Mindre skräp i stan

Nedskräpningen i Stockholm har enligt Scb minskat med ungefär 15 procent. Ännu är allt inte perfekt men skräpet minskar.

- På område efter område har vi satt in resurser och vidtagit åtgärder. Det städas som aldrig förr, stadens papperskorgar töms oftare och de har både blivit fler och större, papperskorgar kopplade till sopsugssystem installeras på flera håll i staden. Vi har också stärkt samarbetet med viktiga aktörer som Polisen, Fortum, tidningsägarna, tobaksbolagen och skolorna, säger Ulla Hamilton miljö, och trafikborgarråd.

Här hittar du hela artikeln.

1 800 sjuksköterskor

Läsvärd DN-debatt. Nästan fyra miljarder kronor går till olika satsningar som inte är kärnverksamhet i landstingen.

Vet bestämt att den borgerliga majoriteten här avskaffade stödet till den socialdemokratiska sångkören som tidigare var bidragsfinansierad. Det var vi lite stolta över och inte ens S försvarade det.

Det finns antagligen mer att göra. Planen är att ge vård i världsklass och vara en arbetsgivare där det går att göra karriär.

Äntligen lite ideologi i valrörelsen

I morse efter att jag lämnat hunden på dagis cyklade jag via centralen och mötte duktiga kampanjmoderater som delar ut information om butlerförslaget. "Varför butler för vissa när RUT finns för alla? "

En helt rimlig fråga.

Vi har skrattat mycket åt de socialdemokratiska förslagen som skulle vinna röster från stan. Förutom det rent dumma i att försöka styra butlerkonsumtionen politiskt och genusaspekterna på att S hellre gynnar mäns företagande än kvinnors så kokar det ned till ideologi.

Alla ser att människor i storstäder har problem och utmaningar med att få livet att hålla ihop. Check. Men det intressanta är synen på lösningarna. Här skiljer vi oss.

Socialdemokrater vill identifiera en svag grupp: stressade Stockholmare som åker tunnelbana. Men hamnar direkt i diskussionen om gruppen istället för problemet. Är det bara i städer som stressen finns? Eller i tunnelbanan? Nynäshamnsborna då, som har pendeltåg men inte tunnelbana? Samma med Spångaborna. Honnörsorden "riktade satsningar" funkar dåligt på en så bred grupp som Stockholmare i tunnelbanan.

Vad gör vi för att lösa samma problem? Jo ett ROT-avdrag och ett RUT-avdrag för alla. Du som är stressad får det, och du som inte vill bli stressad får det. Och jobben ökar. Då ökar pengarna till välfärden också. Dessutom får du behålla mer av din lön eftersom vi har råd att sänka skatten.

Vi tror inte att vi kan lösa människors vardag åt dem. Men vi ger verktygen. Det är skillnaden på vänster och höger.

Jag ser att Socialdemokraterna försöker rädda det de kan från förslagen. Ibland låter det värre när du klampar runt i klaveret än när du ställde dig där från början. Nu förklarade Ilja Bataljan att de gärna vill ha fler bankomater i tunnelbanan.

Samtidigt har SL kämpat hårt för att få bort kontanterna ur kollektivtrafiken. På grund av rånrisken.

Ps. En rest från mitt gamla jobb på ICA, men du vet väl att du kan ta ut pengar i ICA-butiken? Varma, säkra och upplysta bankomater.

The Headmaster ritual

Det är brist på studentbostäder i Stockholm skriver Svenskan. Så är det varje år men antagligen värre än vanligt för fler vill studera i Stockholm, samtidigt som många fler vill bo i Stockholm, och det är så klart gräsligt för alla som inte vet var de ska bo.

Tänker öppna en maskburk nu: ett sätt att få loss fler bostäder är väl att ha koll på dem som bor kvar trots att de är klara.

För det händer.

Alla som känner någon som bott kvar fastän de inte pluggar räcker upp en hand.

fredag 20 augusti 2010

Kampanjpremiär

Vi tar biogasbussen ned på stan. En helt annan rutt den här gången. Emma som är ordförande för MUF Örebro möter upp. Klädd som ROT:


Det är rejäl ROT- och RUT-kampanj med rekvisita. En dammsugare till exempel.

Hannes är med i MUF Örebro men det här är hans första kampanj. Det går bra. Människor tar gärna emot Fredrikbroschyren.
- Åh, är det programmet till när Kungen kommer imorgon, frågar en kvinna och tar en broschyr.
- Nej inte riktigt, säger jag. Det är Fredrik. Nästan lika bra.
- Ja. Nästan, säger hon glatt.

Vi kör en snabbkampanj. Tittar på scenen som håller på att byggas upp till Kungens besök imorgon. Och hinner till och med äta med Emma. Lunchsmörgåsen från halv tolv räckte inte längre.

Innan vi tar tåget lämnar vi ett gäng cykelsadelskydd. Bästa kampanjgrejen i det här opålitliga vädret.

Vad är Örebro utan Kent?


 Ja, jag menar Kent Persson. Inte bandet. Och han blev glad.

Drivhuset - vilket ställe!

Cirkeln är sluten när vi tar biogasbussen. Vi har ju sett produktionen hos Svensk Biogas. Bussen går till Örebro universitet och vi ska träffa Anna Sjödin på Drivhuset.

Biljettautomaten är inte helt enkel. Bussarna är lila och kallas tydligen lysmaskarna.


Hannes guidar eftersom han kommer från Örebro. Det här är hans hood. Men bussen tar en annan rutt på grund av ombyggnad i stan. Vi är på ställen han inte heller varit på.

Vi passerar Scan. På huset sitter en stor logga med ett Dennishuvud och Hot dogs-loggan. Ett oväntat val att toppa med. Jag fotograferar som en vilsen turist. Det blir sådär.



Änligen framme! Centralt i en av korridoreerna har Drivhuset sina lokaler.

Drivhuset handlar om att hjälpa människor göra affär av sina idéer. Filosofin är att sätta entreprenören före idén. En bra person klarar allt. Drivhusets roll är konsultativ. Ingen berätar hur studenterna ska göra, tvärt om. Människor måste själva komma på hur de ska göra. Men behövs någon som ställer rätt frågor och som stöttar.

- Vi kan aldrig bestämma vad som funkar, förklarar Anna Sjödin. Vi sitter i hennes soffa och dricker kaffe när vi pratar. De har ofta möten där. Vi får en proffsig och engagerad dragning om hur de arbetar.
Drivhuset får två miljoner per år och driver 13 verksamheter plus 1,2 miljoner i projektmedel för kvinnors företagande.
- Det går ju att stimulera entreprenörskap, förklarar Anna. Riktade satsningar ger resultat.

Idag har de hjälpt drygt 600 företag.
- Vi kan öka med 20 procent varje år. Men då behöver vi medel.

Drivhuset har treåriga avtal med universitetet. Örebro kommun finns med som finansiär. Det handlar också om att få människor att stanna kvar.

De arbetar brett och vill gärna komma ur projekttänket. Det krävs långsiktighet.

Det finns de som vill starta något inom ett område som ligger utanför det de forskar om. Ibland handlar det om matchning, forskare och entreprenörer kan behöva varandra för att skapa något som inte skulle bli annars.
- Då är det svårt med låsta program, säger Anna.

Filosofin och arbetssättet med coachning är en del. Det handlar också om kommunikation, vilka ord som Drivhuset använder.
- ”Hur tänkte du få din första kund” fungerar bättre än ”har du genomfört en kundsegmentering”?

Men temat för dagen är miljöteknik. Även människor som vill rädda världen måste driva lönsamma företag. Runt om i landet hanteras miljöentreprenörerna lite olika. Vissa drivhus har riktade program, andra beskriver mer att de har ett stort inflöde av miljöinriktade människor i sin verksamhet. Det beror också på att universiteten och högskolorna är olika, clean tech är helt integrerat i Skaraborg till exempel. Örebro kommer ha en Klimatserie. Den innehåller trendspaning, CSR, PR och kommunikation plus grönadministration. Det sista är svårast att ordna bra föreläsare till. Det är svårt att beskriva grön administration.

- Det finns ett tråkigt ord och det är miljöledningssystem, säger jag.
- Ja, det var ett tråkigt ord, svarar Anna.

Vi pratar om vad som verkligen gör ett företag grönt. I Borås jobbar många med textil, där kommer frågorna in direkt i produktionen. Men det handlar om helheten.

Just nu håller de på med ett annat projekt riktat mot musiker som heter ”behåll ditt sound – starta eget. Men de funderar också på att kombinera musikmänniskor med vårdmänniskor. Det kan bli hur bra som helst.
- Det är spännande att tänka sig, vad kan hända där?

In transit

Här är en liten filmsnutt från vindkraftverket Elvira. Vi funderar också på om de inte skulle spela in det rogivande bruset. Det går ju att sälja valsång och vågljud så det finns en marknad.

Well, det är inget riktigt studiebesök om vi inte får ha hjälm. 



Men Hannes klär bäst i sin:


Snälla Per kör oss till stationen, ger oss en tidning och ser till att vi kommer iväg.

Vi tar tåget mot Göteborg, fullständigt charmade av Varberg.

Landar i Götet. Hinner med en macka på stationen där jag också hittar min gamla kollega Anna som är på väg till en ICA-butik som snart öppnar och har tydligt miljöfokus. Som en greatest hits av allt miljötänk hittills.

Vi hinner med vårt tåg till Örebro. I Alingsås lägger bromsarna av på en av vagnarna och vi åker långsamt framåt. I högtalarna hör vi om bussar och taxibilar som ersätter de planerade bytena människor missar.

Hannes är upprörd över bristen på internet men lyckas ändå börja jobba med sin egen blogg och göra inlägg från tåget.

Ursprungsmärkt el

07.40 hämtar Per mig och Hannes. Vi åter direkt till Varbergs vindkraftpark. Det blåser lagom mycket. Vd Carl-Arne Pedersen tar emot oss. Verken står 600 meter från Tvååker. De satte tre av verken på framsidan av sin lokala telefonkatalog. Varberg vind har 7 000 andelsägare.
- Jag äger naturligtvis andelar, säger Carl-Arne, man måste leva som han lär.
När de hade långbord på äldreboendet som ligger i närheten för att prata om lokalisering sa en av de äldre:
- De är så vackra. Kan ni inte bygga fler.


Nu är åtta projekt på gång.
- Min dröm är att när jag går i pension ska jag ha byggt många fler, säger Carl-Arne, eller Calle som han säger själv när han svarar i telefon.
Det stora problemet är handläggningstiderna.

Vi lyssnar om verkens prestanda och hur höga de är och teknikutvecklingen, de pitchar och har individuell styrning av varje rotor. De drar mindre el än en villa och produktionen är hög. De bevakar bullret men verken är rätt bekymmersfria, inga utsläpp, inga Sox eller Nox och vinden är gratis.
Carl-Arne är född i Norge det hörs precis när han säger att verken har vibrationsdämpare.


Verket vi besöker heter Elvira. Nästa heter Elin. Varberg ligger inte så långt från Göteborg.


Vi åker bil mot kontoret och pratar om företaget.
- Jag har en fantastisk personal, säger Calle. Mitt uppdrag är delegering, motivering och arbetsglädje. Sjukskrivningarna är mindre än två procent. Och alla är försäkrade.

Kontoret är tillbyggt och fint. Vi ser även lunchrummet och en vägg av mikrovågsugnar. Det handlar om logistik.



Vindkraften dominerar entrén.

Varberg Energi levererar också fjärrvärme. För fyra år sen drog de in fjärrvärme i Varbergs fästning. Antagligen den enda fästningen med fjärrvärme i Europa.

Etik finns med i affärsidén. De arbetar aktivt med ett hållbart samhälle. Konkurrensen är tuff med det taggar dem. De arbetar med många miljöcertifieringar.

Jag frågar om rekryteringen och om de arbetar strategiskt med det.
- Det måste man. Jag har en femårsplan, säger Calle och förklarar att det finns många yngre med i styrelsen och på mellanchefsnivå.

Alla är säljare av bolaget. Mekainker och reparatörer får en liten lathund för att kunna svara på frågor från kunderna. Och det märks för det gör även vår fantastiska moderatguide Per som tidigare varit vd för Varberg Energi.


Nästa affärsområde för bolaget är tjänster. Energitjänster, effektiviseringar och energideklarationer.
- Vi kommer inte sälja på volym. Vi måste sälja på kvalitet, förklarar Carl-Arne säkert.

NEO-disko