Den innehåller 100 tips. Det första är att ringa sin politiker. Bra! Att rädda världen är ett grupparbete. Det sista tipset är också att ringa sin politiker. Rock n' roll. Det här blir roligt.
Boken är både kul skriven och har en allvarlig mening. Jag gillar anslaget. Tips 7 är att se en älg. Tips åtta är att äta en älg. Det utvecklas lite - men det får ni läsa själva.
Tips 97 är att bli en förebild men inte vara dryg. Utan istället beväpna sig med "åhfanismer" - saker som får dig att säga Åh fan! Som att alla stålet i kapsyler som säljs i Sverige skulle räcka till 2 200 bilar om det återvanns. Egentligen är det Yvonne, numera Svensk Handels vice vd, som lärde mig vad en åhfanism är. Har använt det massor sen dess. Tack igen.
Det är spännande att se skillnaderna i hur vi pratar om miljöfrågor. Det har förändrats till det bättre.
Igår var första delen av Erik Fichtelius dokusåpa om Göran Persson. Kan inte låta bli att se skillnaden i ton. En snygg positiv bok med intelligent text jämfört med uppifrånattityden och den mästrande tonen i Göran Perssons tal för socialdemokraterna som samlats i Björkvik om det gröna folkhemmet i början av 90-talet. Göran var ju inte killen som pratar med. Han pratade till. Men jag tror inte att det fungerar.
3 kommentarer:
Sofia, jag tror du lider av fula-dumma-bortalaget-syndromet. Allt vad motståndarlaget gör är hopplöst fel och dumt. Palme hade samma problem - allt Heckscher, Holmberg, Bohman, Adelsohn och Bildt gjorde var korkat och en attack mot folkhemmet. Gör mig en tjänst: Bli aldrig lika enögd som Palme (eller Bildt)! Du är för smart och bra för det.
Hejdu!
Jag lovar att undvika enögdhet. Men det är skillnad i ton i hur vi pratar miljöpolitik. Numera är politiken mer driven av väljarna än uppifrån. Det är ett otroligt tryck i frågorna. Det är coolt. Jag är för det.
Det verkar vara en rolig och bra bok att läsa! Några tips om var man kan köpa sig en sån?
mvh Anna
Skicka en kommentar