Urban Outfitters

En av världens bästa butiker har öppnat i gamla Röda Kvarn på Biblioteksgatan.

Hurra!

Jag hann förbi på min sena lunch idag. Den är fantastisk. Jag tippar att drygt hälften av de julklappar jag ger bort kommer att köpas där.

Kalkonkompis

Apropå Glorias kampanj om att vara stilfull som påfågel och inte sitta på sina fjädrar: "Kalkonfrämjandets vänner" har hört av sig. Han tycker att det är fint att vara kalkon också.

Men jag gillar inte kalkoner så jag fortsätter heja på Gloria.

En personlig... företagare

I går bjöd Företagarna in det nätverk som finns i riksdagen som är intresserade av företagarfrågor.

Mycket trevlig tillställning. Ett gäng gamla vänner och flera nya.

Det är tydligt att det är bra tryck i näringslivsfrågorna nu.

Företagarna kommer att ranka alla ledamöter i Näringsutskottet efter hur företagsvänliga saker de gör. Jag som arbetar i Miljö- och jordbruksutskottet faller utanför rankingen. Anledningen är att bönder, jord- och skogsbrukare inte räknas som företagare. Det är SCB:s fel. Lite märkligt. Men trevliga regionchefen Renée Berglund och jag pratade om stockholmsfrågor i stället.

Dessutom fick vi veta att Företagarna nu startar upp ett program där den riksdagsledamot som vill kan få en personlig företagare! Ser fram emot det. De följer - eller ligger i framkant snarare - med trenden med individuellt tilltal, som personlig tränare eller personlig shoppare.

Inga kalkonpolitiker här inte

I posten idag kom ett brev från Gloria i Cincinnati, Ohio. Hon ber om ett signerat foto. Av mig. Det gör mig förvånad.

Men längst ned i brevet står det som jag tror är hennes motto.

"Any peacock who sits on its own tail feather
is just another TURKEY"

Fantastiskt. Och jag räknar med att Gloria skickar det här brevet till alla möjliga politiker. Och sprider sitt credo. Dessutom har hon undertecknat med guldpenna. Sånt här gör mig glad.

Måste be pappa om en av de snygga "Ja till euron"-affischerna med bild där jag ser glad ut. Han har ett gäng på vinden. Och jag ska såklart signera med guldpenna.

Åh, Gloria - vilken hjälte.

Klartryckt

Ha! Nu har jag och alla nya tryckt på knapparna för första gången.

Innan mötet började stod vi politiker i små grupper och pratade ivrigt om votering. Luften surrade. Några hade skrivit ut den pedagogiska instruktionen vi fått på mailen. Lite oro.

Men allt gick bra.

Varje omröstning i kammaren går till så att först ropar du ja till det förslag som du stödjer - om det finns flera förslag att välja på. Sen begär någon votering genom att trycka på votering/rösträkning. Den går till så att du helt enkelt reser dig för att rösta ja till utskottets beslut. Eller så reser du dig för att rösta ja till reservationerna, som oppositionen gör, mer eller mindre splittrat.

Det verkar som att det bara är de som är med i utskottet som behandlat frågan som ska resa sig. Är förvånad att ingen av folkhälsoskäl har föreslagit att vi alla ska resa oss upp vid varje omröstning.

Sen trycker någon på votering/rösträkning igen. Och då blir det knapptryckning.

Vår talman är hur som helst fantastisk. Otroligt proffsig. Jag är så imponerad.

Och alliansens förslag segrade med klar majoritet. Såklart.

Knapptryckning

Om 20 minuter voterar jag för första gången i riksdagen. Vi som är nya skrämmer upp varandra med ord som kontraproposition och avstå-knapp.

Och jag som missade genomgången av knapparna. Som tur är så är de pedagogiskt färgade och det står tydligt "ja", "nej" och "avstår".

Det känns det inte helt nytt med knapptryckandet i alla fall - jag har redan lyckats med instämmandeknappen en gång.

Precis som i skolan

Att börja sitt uppdrag i riksdagen är rätt mycket som att börja i ny skola.

För det första hittar man inte. Vi som är nya är vilsna. Nu börjar det gå över och jag har hittat mina vägar. Jag hittar bra från rummet till Miljö- och jordbruksutskottet via kammaren. Och från rummet till EU-nämnden genom lasthissen. Men jag tror inte att jag klarar att ta mig mellan utskottet och nämnden på något bra sätt. Som tur är ligger mötena i de olika rummen på olika dagar.

För det andra har alla blivit sjuka. Men det kanske är mer som på dagis än i skolan. Baciller från hela landet samlas, far runt i luften i riksdagshusen och delas på möten och i korridorer. Men de är väldigt demokratiska för de flesta verkar ha fått en släng av förkylning.

Och det sista är precis som på universitetet. Det är nästan bara de som flyttat in till Stockholm som går på puben. Men i kväll tar jag mitt - och stockholmsbänkens - ansvar och går på moderatpuben för första gången. Vi stockholmare är inte asociala. Vi har redan våra stamställen och pubgäng. Det är inte värre än så.

Charmtroll!

Bild från i förmiddags.

Fransk bulldog.

Alla var underbara. Fast Texas, klädd i blått, kräktes lite.

Svalor för frihet

En installation som upphittades efter MUF-stämman: svalor som är tillverkade av reservationslappar.

Poetiskt och vackert på något vis.

Handla mer!

I lördags var det ju den första riktiga dagen för julhandeln. Samtidigt firar några "en köpfri dag", en idé från organisationen Adbusters som går ut på att inte handla något alls den tredje lördagen i november.

Jag la en motion i stadsfullmäktige om en momsfri dag - och tyckte att den skulle infalla samma dag. Som väntat gick den inte igenom, det är ingen lek att peta runt i vårt skattesystem. Men tänket är rätt. Shopping ger tillväxt - och som politiker vill jag underlätta för handel.

Därför fick jag debattera shopping i Radio Stockholm över telefon från MUF-stämman. Tyvärr så hade radion svårt att hitta någon representant för "en köpfri dag". Det har jag också. Jag tror inte att de finns längre. De är lika omoderna och livlösa som Attac.

Radio Stockholm lyckades i alla fall få tag i grön ungdoms språkrör, Alexander. Han verkar inte gilla shopping alls. Han tycker att vi inte ska handla för att visa solidaritet med tredje världen. Jag tycker att vi ska handla så mycket det bara går och särskilt med tredje världen - allt annat är så egoistiskt. Det var en kort men intensiv debatt.

De senaste fem åren har jag faktiskt varit ute och letat efter någon representant för organisationen. För jag vill ju prata med dem och fråga hur de tänker. Men de finns inte att hitta. Särskilt inte den tredje lördagen i november. Stan är full av shoppare. Handelshatarna har förlorat så rejält.

Helgjobbet

I helgen var det förbundsstämma för MUF. Den sista stämman som jag kunde delta i som medlem innan jag faller för åldersstrecket om två veckor. Någon tyckte att jag borde kuppa in mig i förbundsstyrelsen - då får man vara medlem i två år till. Tack, men nej tack.

I stället var jag presidium och ledde förhandlingarna tillsammans med Anna Kinberg Batra och Karl Berlin. Flera roliga debatter och många var uppe och talade för första gången. Bra jobbat! Det var dessutom bra stil på talarna, ordning i salen och respekt för varandra.

Det var god stämning även om det fanns flera kandidater till förbundsstyrelseposterna. Däremot är hanteringen för personval tidsödande. Tiden för paus och piffning som var planerat innan middagen på lördagen försvann i motionsbehandling medan vi väntade på de flitiga rösträknarna och resultatet i styrelsevalet. Det ledde till att delar av stämman smög ut och fixade sig och blev supersnygga medan vi framme i lampljuset blev sunkigare och sunkigare.

Faktiskt satt jag och presidierade nästan i tolv timmar, så tack och lov att Anna rattade förmiddagen. Det var också ett slags maraton i praktisk politik.
Här kan ni se hur det såg ut vid ordförandevalet genom SVT:s kamera.

Men det bästa med stämmorna är just att få träffa alla dessa människor som tycker att politik är viktigt och som vill rädda världen. Många gjorde mig imponerad. Och glad och stolt. Det är coolt att få vara gamling i ett sånt förbund.

Mat och tack igår

Igår var det middag och avtackning med gamla fullmäktigegruppen. Så trevligt! Och både jag och Sten fick höra om alla Förväntningar Som Vilar På Oss Eftersom Vi Representerar Staden.

Alla vi stockholmsmoderater jobbar hårt på att leva upp till förväntningarna. Och det är ju faktiskt inte långt mellan Stadshuset och Mynttorget så samarbetet fortsätter.

Roligt i talet igår var det om att pappa Bosse nu är ersättare till fullmäktige. Det känns tryggt att de har en Arkelsten i huset hela tiden.

Jag fick till och med present och fina ord. Hade också med en motpresent: två kilo djungelvrål. Det behövs för att hålla ångan uppe och om två veckor är det budgetfullmäktige - ett godiskrävande maraton i politik!

Men den bästa presenten är att den påhittade Konsumentnämnden läggs ned. Äntligen!

Det ena eller andra

Har fått en inbjudan från Naturvårdsverket till ett seminarium om klimat. Den avslutas med "lagom varmt välkommen".

Är det forskarhumor eller bara svenskt?

Piffning pågår

Nu piffas det runt om i riksdagshuset inför kungamiddagen. Vi hade ett rekordkort gruppmöte. Den mycket strukturerade Skånebänken har någon slags förkör. De var definitivt bäst klädda på mötet.

Det är smoking påbjudet så männen ser ut som James Bond. Trendigt nu i casino royaletider.

Apropå att räkna mil på mat...

SvD räknade på hur långt en del livsmedel rest. Det ledde till att KRAV funderar på att starta en tilläggsmärkning av exempelvis koldioxidanvändning.

Det visade sig i undersökningen att mat vi importerar till Sverige har rest rätt långt, som kiwin som odlas i Nya Zeeland.

Men uträkningen av energikostnader kompliceras av att transporter inte står för mer än i snitt 20 procent av varans energianvändning. Så tomater som odlas på friland och körs från Spanien gör av med mindre energi än de tomater som växer i svenska växthus.

Hm, rent logiskt bör den miljömedvetne välja varor från större företag med rejäla logistiklösningar som är mer effektiva i energianvändning.

Men det är inte bara importen som har komplicerade milberäkningar. Enligt World of Wine, som är ett nyhetsbrev för alkoholbranschen växer den svenska ölexporten. Den ligger faktiskt på högre nivåer än någonsin. Men det är lite mer komplicerat än att det svenska ölet tar världen med storm eftersom den största ökningen sker till tyska gränsbutiker.

Så svenska företag skickar ölet till Tyskland där svenska företagsamma kunder tar vid och kör hem det igen.

Stora skor att fylla

Förra veckan blev jag lite nervös när jag kom till frågestunden i kammaren eftersom det stod Reza på namnskylten på min plats. Men det var bara den supersnabba förvaltningen. Jag hade fått en ny plats - ännu längre fram.

För från och med i torsdags har Johan Forssell har avsagt sig sitt riksdagsuppdrag för att arbeta i staben och det betyder att jag åker upp ett snäpp till och ersätter nu Fredrik Reinfeldt.

Det känns stabilt.

Möten, möten och... kungamiddag

Jag skriver inte för de politiska nördarna som redan vet. Men jag vill berätta vad jag gör på jobbet. Jag är så ny att jag själv är förvånad och jag lär mig saker varje dag. Men riksdagskalendern visar ju alltid vad som är på gång.

Och för mig blir det en rolig vecka. Tisdagen ser ut så här:
Förmöte, utskottsmöte med Miljö- och jordbruksutskottet, arbetsmöten efter det, gruppmöte med hela moderatgruppen i riksdagen lite senare och sen är det divertissement och supé med Deras Majestäter på slottet!

Onsdag bjuder bland annat på intressant klimatdebatt i kammaren. Och på kvällen ska den gamla stadsfullmäktigegruppen träffa den nya stadsfullmäktigegruppen. Har redan köpt en avskedspresent. Jag kommer sakna den praktiska Stockholmspolitiken men vi samarbetar ju eftersom jag företräder staden.

Torsdag och fredag är lagom mötesintensiva med bland annat EU-nämnd. Men fredag eftermiddag till söndag viks till MUF-stämman. Sista gången jag kan närvara innan jag officiellt är för gammal för att vara medlem.

Jag är med blogg!

Alla har en. Eller så tror jag bara det för att jag umgås för mycket med politiker och skribenter.

Nu har jag det också. Hurra! En egen blogg.

Så nu skriver jag lite då och då om vad som händer i livet, riksdagen och shoppingen. Enjoy!